The purpose of the essay is to see if the pupils of Ross Tensta Gymnasium feel it is necessary to have an existing cooperation between the police and Ross Tensta Gymnasium. I would like to know how the cooperation works between Ross Tensta Gymnasium and the police and also if the cooperation is visible for the pupils. Furthermore I would like to know if it is necessary to have cooperation between schools and the police even though there are not any obligations to have any.The methodology I have been using is a qualitative analysis. The entire essay is based on interviews which I have recorded and later transcript it into writing. The theories which I have been using are Wacquant?s use of territorial stigma and also the concept of us and the others in which Stuart Hall explains.

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

The purpose of this study was to investigate hove some suburban areas image is shown to the public in the media coverage of suburban areas, and this is why I in this paper want to look more closely at the image of Tensta in the news media and how people in Tensta perceive themselves. News media has a very important role in the creation of human worldview. It influences our own identity and affects what a person believes is the difference in us and them. In the post-colonial theory, identity creation is a central role in philosophy, us and them. Based on the above purpose, I formulated an overall main question that this essay should answer.

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall?s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics..

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga Tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga Tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga Tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Discussing light and lighting in the night-time environment of Tensta, a Stockholm suburb built between 1962 and 1970, this thesis suggests that lighting should be designed for the outdoor environment as a whole. The feeling of safety and human perception are important components in this thesis. Starting with some comments on visual perception and how we adapt our sight to an interval of the visual input we get, makes it possible to understand that more light sometimes hides, rather than reveals, things. Amongst the dispersed houses, in the green parks of Tensta, this turns the pedestrian roads, lit by pole-top-mounted fixtures, into light tunnels in a dark surrounding. Talking about the feeling of safety I am inspired by, amongst others K. Lynch, B. Hjort and J.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

This study aims to investigate associations in two areas in Stockholm County with diverse socio-economic conditions. The study intends to examine the impact these differences have on what role the bureaucrats and politicians in the two areas think that the associations should have. Bureaucrats are those who design guidelines for associations and that is why they have an important role in the conditions of the associations. A comparison between the two areas has been made to see if the requirement in the guidelines for the areas are different according to where the members live. The two areas that have been used to compare the guidelines of associations are Danderyd municipal and the district Spånga-Tensta.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat på specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi är aktivitet ett centralt begrepp som består av olika komponenter och vi ville därför göra en studie med ett bredare perspektiv på fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i Spånga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa påverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer är en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som användes för att svara på syftet. Intervjuerna utfördes på två fritidsgårdar med ungdomar mellan 14-21 år.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..