Sök:

Sökresultat:

760 Uppsatser om Temperatur och luft - Sida 14 av 51

Inverkan av nederbörd, temperatur och frost på årsringens egenskaper hos boreal tall (Pinus sylvestris L.) :

The wide distribution range of our boreal pine (Pinus sylvestris L.) provides a great variation in growing conditions and climate/weather factors that influence the wood development of the trees. A great number of extensive studies have been conducted over the years in order to clarify growth trends of this and other species over more or less wide-ranging areas. In this thesis effects of weather factors were instead compared between different forest stands from the about same geographical location. The effects of precipitation, temperature and frost on the year ring characteristics of pine were studied in the research forest of Svartberget Vindeln, in northern Sweden. The stands differed in site index and silvicultural treatment; fertile ? high stem density, fertile ? low stem density, poor ? high stem density and poor ? low stem density.

Kontraster : ett utforskande arbete om ljus med utgångspunkt ur skuggan, reflektionen & färgtemperaturen

Detta är en personlig undersökning av de saker som gör att jag uppskattar hur ljuset spelar i ett rum, samt ett försök att tala om och illustrera detta. Jag har utgått från mina egna upplevelser av ljus och försökt sätta ord på sådant som kan uppfattas på en mängd olika sätt och dessutom är ganska abstrakt. Ljus i sekundärform.Med utgångspunkt i vad som fascinerar mig med ljus har jag utforskat skugga, reflektion, (färg)temperatur och de kontraster som dessa effekter bildar. Genom att beskriva ljusets effekter och uppkomst på olika sätt har jag undersökt hur man kan tala om ljus.Jag har sammanställt fotografier av ljusscenarion och bilder från modellexperiment med förklarande texter och illustrationer i en bok för mig, att gå tillbaka till i framtiden..

Termohalin cirkulation i Nordatlanten

Den termohalina cirkulationen är en global havscirkulation driven av densitetsskillnader, som gör att varmt vatten transporteras mot polerna och kallt vatten mot ekvatorn. Densiteten påverkas av temperatur och salinitet (och tryck, som vanligtvis ignoreras). Därför heter cirkulationen termohalin. Saliniteten minskar när vatten tillförs genom nederbörd, havsissmältning eller landavrinning. Saliniteten ökar genom avdunstning och isbildning.

BAMBUVISKOS ? En hållbar fiber för framtiden?

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hållbara de är ur ett miljöperspektiv och vilka processer som går att applicera på bambu. Detta för att se möjligheten att märka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frågor angående bambuviskos. Syftet är att se på de olika processernas kemiska innehåll samt vilka utsläpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmål med rapporten är att den ska kunna användas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhållits vid jämförelser av studerad litteratur är att de betydande faktorerna för miljöpåverkan från massaframställningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: använda kemikalier i processen, energianvändningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utsläpp till luft och vatten samt återvinning av energi och kemikalier.

Säkerhet i gruvor: Lufttillgång i räddningskammare

Säkerheten i gruvan är viktig då arbete under jord rymmer många faror. En lösning för att förbättra säkerheten är användningen av räddningskammare. Tekniken och maskinerna i gruvan varierar och därmed förändras kraven på räddningskamrarnas utformning för att klara en brand. Syftet med arbetet är att undersöka vilken tid som ska anses som tillräcklig för upprätthållandet av säker miljö i räddningskammaren.Räddningskammare idag tillverkas för att klara krav som ställs från beställare och gällande regler. Dessa krav varierar vilket gör att de tillverkade räddningskamrarna får olika utformning.Arbetet började med att en litteraturstudie genomfördes för att ta reda på vilka parametrar som påverkar luftförbrukningen i kammaren.

Dissolvingmassa baserat på soda-AQ kokning : Potential för ökat förädlingsvärde av svensk skogsråvara

Detta examensarbete genomfördes från begäran av två företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framställning av dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanställdes även några av de ledande aktörerna av joniska vätskor samt applikationer för cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat på svavelfria processer som t.ex.

Projektering av ventilationen till studio Acusticum

Arbetet handlar om Piteås nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie är gjord på stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat är ej lätt att uppnå eftersom hårda ljudkrav gör det svårt att tillföra luft i tillräcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de är uppfyllda så är det ändå inte säkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen så användes CFD simulering.

Hur påverkas patientens kroppstemperatur av operationssalens temperatur? : En kvantitativ studie om hur operationssalens miljö påverkar patientsäkerheten

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet.Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ.

Styrning av skänkflödet i stålverket med programvaran Simul8 Professional - Planner

I samband med att SSAB Tunnplåt AB Luleå utvecklar ett nytt PC-baserat MPS- system som heter PROST 4 ska kompletterande programvaror testas och utvärderas. Simul8 Professional - Planner är en av dessa programvaror och det är främst dess förmåga att tillföra operativ styrning i produktionen samt möjligheter att kommunicera med PROST 4 som ska utvärderas. Ett pilotfall vid skänkhanteringen har därför genomförts för att testa programvaran Simul8 Professional - Planners förmåga att nyttjas till detta ändamål. Syftet med examensarbetet har varit att kartlägga flöden och underhållsutföranden för stålskänkarna inom skänkhanteringen samt ta fram parametrar för målstyrning av arbetet inom denna del av stålverket. Vidare skulle en simuleringsmodell utvecklas och dess förmåga att tillföra operativ styrning utvärderas.

Markanvändningens klimatpåverkan

Kraven på gräsytors kvalité inom sportsektorn har under de senaste decennierna ökat kraftigt, exempelvis hur snabbt ytorna blir spelbara efter regn, hur de klarar av att motstå svampangrepp och att överleva vintern utan skador. Det har visat sig att funktionen på avvattningen har stor betydelse för att kunna svara upp på dessa högre kvalitetskrav. Inom sportsektorn är målet med avvattningssystemet just att öka markens lämplighet för rekreation, vilket innebär en gräsyta med hög spelkvalité. Detta uppnås genom att snabbt leda bort överskottsvatten så att marken återfår förmågan att klara trafikbelastning samt genom att skapa en växtbädd med en för gräset gynnsam fördelning mellan luft- och vattenfyllda porer. Vilken förmåga avvattningssystemet får i form av intensitet, kapacitet och hur mycket luft/vatten som finns i växtbädden, kan i praktiken kan vara svårt att säga utan att ha först gjort beräkningar.

Växtväggar : gestaltning och växtval

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en växtvägg och hur man med hjälp av växterna kan uppnå olika uttryck. Målet har varit att förstå hur växter beter sig i en växtvägg och hur de kan kombineras. Vilka växtstrategier som är lämpliga för växtmaterial på en växtvägg samt hur olika växter kan kombineras för att uppnå önskat visuellt uttryck är frågeställningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av växtväggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har också genomförts. Erfarenheterna från detta har använts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som används för att konstruera en växtvägg är med ett filtmaterial i syntet som häftas fast på en plywoodskiva med kanalplast bakom, man använder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Trådlösa sensorer för fuktindikering : Mosture indication with wireless sensors

Användandet av trådlösa sensorer inom byggindustrin är relativt nytt. Sensiblesolutions AB har utvecklat en produkt för fuktindikering som kan användasi t.ex. lätta utfackningsväggar. Systemet bygger på att två styckenpassiva RFID-taggar fästs på ett kort med ett mellanrum så att inte taggarnastör varandra. Den ena är täckt med en fuktabsorberande pappersbit som tarupp fukt ur den omgivande luften medan den andra är öppen mot omgivandeluft.

Iskvalitet i ishallar. En tillämpningsstudie i Åby ishall

I en ishall ägnar man sig åt olika aktiviteter; konståkning, ishockey, curling men även ren rekreationsåkning. Vid alla dessa aktiviteter används isen på olika sätt och detta ställer därför olika krav på hur isen bör vara. Hockeyspelare och curlingspelare föredrar en hård is, medan konståkare istället föredrar en mjukare is. För vanliga fritidsåkare duger även en ännu mjukare is än för konståkare.En litteraturstudie har genomförts för att belysa hur en bra iskvalitet på ishallen kan uppnås och hur en ishall bör utformas med dess tekniska system för att skapa bra förutsättningar för en tillfredsställande iskvalité och vistelsemiljö. Till de tekniska systemen som beskrivits hör kylmaskinen med dess köldbärare och distributionsrör i ispisten, ventilationsaggregatet med återluftsföring och avfuktningsaggregatet i ishallen.Huvudsyftet med detta examensarbete var att studera iskvaliteten i en ishall och hur denna påverkas av det omgivande lufttillståndet i hallen.

Pneumatiska artificiella muskler : med hjälp av en robotarm

According to the study [1] several firefighters are killed in action each year. This happens naturally in various ways. One of the major factors is that firefighters often do not know how the environment looks like, for example that a building in an industrial area contains hazardous gas cylinders. Without a solution, fire-fighters will continue to die in duty. It is therefore important to solve this problem so that we can minimize the risks and save lives.The goal of this project was a control system for pneumatic artificial muscles.

Modellering av tånglakens, Zoarces viviparus, habitat i Östersjön

Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad.

<- Föregående sida 14 Nästa sida ->