The ability of dairy cows to survive and the economic importance of this have been in-creasing in dairy cattle breeding lately. Increased longevity contribute to an increased pro-portion of cows that produce milk in more productive lactations and reduces the replace-ment costs together with a good health and fertility. Unfortunately it is often argued that longevity has been decreasing due to a strong selection for production traits in dairy cattle.The aims of this study were to find correlations between different longevity evaluations and between different estimates on longevity and other traits in the Nordic Total Merit (NTM) breeding value. The aim was also to compare different traits for cows of two differ-ent longevity groups.The data were Predicted Breeding Values (PBV) from Nordic HOL and SR bulls and records from Holstein (HOL) and Swedish Red (SR) cows estimated by the Swedish Dairy Association.The three Swedish longevity indexes were very highly correlated (>0.89) and the corre-lations between the Swedish official longevity index and the five Nordic Cattle Genetic Evaluation (NAV) longevity indexes varied between 0.73-0.83.In the sire evaluation part, the traits most negatively correlated with longevity for HOL were dairyness, protein and fat index. In SR, milk, protein, and fat index only had slightly positive correlations with longevity.

The top selection of Swedish beef bulls are evaluated yearly by Svensk Köttrasprövning AB at Gismestad. The bulls are selected from six different breeds; Angus, Blonde d´Aquitaine, Charolais, Hereford, Limousin and Simmental, and are kept on straw bedding apart from a concrete alley in front of the feeding area during the six months of evaluation period. The bulls are evaluated according to their fertility scores, growth, exterior and Temperament and the exterior, body posture and claw conformation reflect important qualities for their longevity. In spite of good values for fertility, it has been noticed in the last years that the fertility results and longevity have been unsatisfactory and claw and/or bone disorders have been suspected as a contributory cause. Persson et al. (2007) studied breeding bulls from Gismestad and other places, which had been slaughtered due to poor fertility (no pregnancies in the herd during their last year in service).

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag.

År 1999 införde ASVH (Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen) treårs-testet i syfte att tidigt kunna göra en avkommebedömning och därmed få ett snabbare avelsframsteg. Fram till år 2013 har totalt cirka 15 400 hästar visats. Treåriga hästar som visas på treårstest poängsätts på åtta bedömningspunkter: typ; huvud, hals & bål; extremiteter; skritt; trav; galopp; löshoppning teknik & förmåga samt lös-hoppning Temperament & allmänt intryck. År 2013 infördes en del förändringar för att ytterligare utveckla treårstestet. Som komplement till den värderande poängbedömningen infördes linjär beskrivning, löshoppningen ändrade system från två hinder till tre hinder, ridprovet poängbedömdes på försök och domarna gavs möjlighet till att ge halvpoäng. För att uppnå ett avelsframsteg krävs det att rätt individer sätts i avel tidigt, det betyder att en stor del av populationen måste testas efter de egenskaper som eftersträvas i avelsmålet.

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

I Sverige finns det idag omkring 70 000 travhästar varav 60 000 är varmblodiga travhästar.Utav dessa 60 000 hästar är 20 000 i travträning och varje år föds omkring 4000-5000 nyaföl. Genom åren har man, framför allt på varmblodshästsidan, bedrivit en avel som helt ärinriktad på att ta fram en häst som är snabb, frisk, hållbar, har ett bra Temperament och somhåller en internationell standard. Man har också avlat på egenskaper så som ett långt stegoch en stabil trav för att undvika galopp under loppen. Alla hästar kan dock inte presteratillräckligt på banan för att vara lönsamma att hålla varför många hästar varje år avlivas, gåri avel eller säljs som ridhästar, så kallade ridtravare.På grund av den avel som bedrivits är hästarna inte anpassade till att användas som ridhästaroch man kan tänkas stöta på problem i sitt försök till detta. Studiens syfte var därmed att tareda på om man förväntar sig problem med hästen och om man stöter på problem som mankan koppla till hästens bakgrund som travhäst.

Ridning är en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invånare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) på något sätt i kontakt med hästar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms såväl tävlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).