Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras föräldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 års ålder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fått en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frågeställningarna är:? Vad finns det för förebyggande åtgärder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad är föräldrarnas roll i detta arbete?Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex socionomer och två specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Idag är datorutrustning en central del av många personers arbete. Vissa personer är helt beroende av datorutrustning för att kunna utföra sitt arbete. Om denna datorutrustning havererar kan detta leda till att en anställd person på ett företag inte kan utföra sitt arbete vilket leder till en ekonomisk förlust för företaget. Ett haveri av datorutrustning kan även innebära att viktig data som företaget använder i sin verksamhet kan gå förlorad, vilket kan vara dyrt att återställa.Detta arbete kartlägger hur väl förberedda företag idag är för att minimera de ekonomiska förluster och förluster av data ett haveri av datorutrustning kan innebära.Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen tyder på att små företag idag har en relativt dålig framförhållning för att minimera förluster till följd av haveri av datorutrustning. Därtill har guidelines arbetats fram för att vara ett stöd för företag att välja rutiner för att minimera konsekvenserna av ett haveri av datorutrustning.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration.

Studiens syfte var att studera vad coachingmetoden innebär för personalen på Arbete-och Integration Centrum (AIC).Det som jag ville undersöka var på vilket sätt menar intervjupersonerna att metoden kan hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. Den kvalitativa metoden användes och det empiriska materialet inhämtades genom intervjuer.I min studie deltog fem intervjupersoner: två deltagare, två coachingledare och en socionom. Studien visar att metoden kan hjälpa individerna till förändring och skapa motivation som kan leda till arbete eller vidare utbildning som i slut har samma syfte det vill säga arbete. Coachingen har resulterat i en ökad självkännedom vilken inneburit att deltagarna blivit tydligare i hur de vill ha det. Det framkommer att effekterna av en coaching kan innebära att man får bättre insikt i realiteter och skapar på så sätt ett bättre beslutsunderlag utifrån nya infallsvinklar.Uppsatsen visar att coachingmetoden kan användas i samband med arbetslöshet.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

I följande studie har vi valt att studera vad som menas med strategiskt HR-arbete, både som ideal samt i mer konkreta termer. Begreppet strategiskt HR-arbete är väl använt inom dagens organisationer, men den egentliga innebörden av begreppet rent konkret är mer diffust. Syftet med studien är mer precist att beskriva och konkretisera HR-personers egen uppfattning kring vad det innebär att arbeta strategiskt inom HR samt försöka förstå vad det innebär i praktiken.En enkät har skickats ut till 50 personer. 20 personer svarade och svaren analyserades med utgångspunkt ifrån den teoretiska referensram som vi använt oss utav.I teorin beskrivs den historiska utvecklingen av HR-arbete, och vi beskriver de betydelsefulla begreppen PA, HR, HRM och SHRM som ofta förekommer inom HR. Teorikapitlet avslutas med vår egen modell, vilken vi sammanställt utifrån den litteratur vi tagit del av.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det är som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med välmående personal med syftet att söka förståelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvägagångssätt och hinder påverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken är socialt och kontextuellt betingad. Detta synsätt har lett till våra frågor som svarat på hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer där kunskapsöverföring kan ske samt vilka omständigheter på företaget som underlättar eller försvårar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstå vad som påverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat på studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

I det moderna samhället har sällskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär ? djur ? djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur några socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att använda mig av kvalitativ metod som baserades på fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn på pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sätt att använda makten på. Resultatet analyserade jag med hjälp av Greta Marie Skaus två modeller som handlar om relationen mellan makt och hjälp samt olika rum där det sociala arbetet kan pågå. Modellerna kan användas på så väl individnivå som systemnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur tre nyexaminerade grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem uppleveler första tiden i arbetet. Uppsatsen behandlar frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att utbildningens innehåll har haft betydelse för yrkesutövandet inom skola respektive fritidshem? Hur upplever de nyexaminerade lärarna mot fritidshem att deras utbildningskompetenser tas tillvara av skola och fritidshem? Vad finns det för villkor i verksamheten som begränsar eller möjliggör lärarna mot firitidshems egna förväntningar på arbetet? Undersökningen består av kvalitativa intervjuer från tre grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Resultatet visar att utbildningens teoretiska och praktiska innehåll till stor del bidragit att ge en grund för de nyexaminerade lärarna mot fritidshem i yrkesutövandet. Undersökningen visar också att de tre lärarna mot fritidshems utbildningskompetenser tas tillvara utefter skolans behov och förutsättningar.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers värdegrundsarbete främjar hållbar utveckling. Arbetet utgick från frågeställningarna hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsperspektivet alla människors lika värde och hur detta arbete anknyter till att främja hållbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger på olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrån allas lika värde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade också att de arbetar utifrån några huvudprinciper vilka är integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhållningssätt.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.