Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lÀrare resonerar kring höglÀsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. UtifrÄn syftet har jag anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lÀrare. LÀrarna arbetade i förskoleklassen ? Är 5. Jag har dÀrefter transkriberat intervjuerna som spelades in pÄ band.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsÀttningar upplever den psykosociala tillgÀngligheten i samhÀllet och hur en eventuell brist av denna tillgÀnglighet pÄverkar dem kÀnslomÀssigt. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien Àr ocksÄ inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod dÄ syftet Àr att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande frÄn mÀnniskor i samhÀllet. Fem informanter i Äldrarna 47-74 Är deltog i studien och alla personerna hade sjÀlv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter Àr kvinnor och tvÄ Àr mÀn. Studiens resultat visade pÄ att dess informanter upplevde den psykosociala tillgÀngligheten, gÀllande exempelvis bemötandet och attityder, olika.

SkilsmÀssa Àr en vanlig samhÀllsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer fÄr genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer pÄverkar den individuella anpassningsförmÄgan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmÀssa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta separerade personer. Resultatet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gÄtt i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.FrÄgestÀllningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka vÀsentliga faktorer framtrÀder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gÄtt i hypnosterapi.

Studien avsÄg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsÀttning samt eventuella tillÀggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i Ärskurserna 2 ? 4 frÄn gymnasiesÀrskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att kÀnna sig maktlös nÀr det gÀller att förandra, 2) Att vara pÄ sin vakt, samt 3) Att förhÄlla sig till andra.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

Syftet med studien var att undersöka hur mÀnniskor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och vÄld frÄn klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebÀr att fokus har lagts pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieomrÄdet. Studien genomfördes gentemot SocialtjÀnsten frÄn tvÄ kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehÄller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och vÄld av klienter men den upplevs vara liten.

Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

BarnhÀlsovÄrdens förÀldragrupper har en central och betydelsefull roll för förÀldraskapet. I rollen som gruppledare mÄste dÀrför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos förÀldrar. DÀrför var syftet med examensarbetet att beskriva förÀldrars upplevelser av att delta i en förÀldragrupp inom barnhÀlsovÄrd. Fem intervjuer med förÀldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stÀrker förÀldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhÄllningssÀtt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, FörvÀntningar av att fÄ information och kunskap och InnehÄll och utformning styrs av behov och riktlinjer.