Sök:

Sökresultat:

12873 Uppsatser om Tematisk innehćlls-analys - Sida 8 av 859

Faktorer som karaktÀriserar en attraktiv arbetsplats : Ett företag i fastighetsbranschen i fokus

Den rÄdande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara krÀsen vad gÀller arbetssituation. Som arbetsgivare innebÀr detta att man bör tillhandahÄlla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begÀra ett commitment frÄn arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades pÄ tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Centrala motiv till att arbeta i brottsofferjouren

Intresset för ideellt arbete har ökat drastiskt de senaste Ären. Brottsofferjouren Àr inget undantag; verksamheten fyller en medmÀnsklig funktion, det vill sÀga att lyssna. Rapport frÄn brottsofferjouren visar pÄ en konstant ökning av antalet vittnesstöd/stödpersoner. Syftet med uppsatsen var att ge inblick i blivande och verksamma vittnesstöds/stödpersonens livsvÀrld och ge en förstÄelse av de centrala motiven till att de arbetar i brottsofferjouren. Genom induktiv tematisk analys analyserades nio intervjuer.

KÀnslomÀssiga analfabeter : projektiv identifikation utifrÄn en analys av Scener ur ett Àktenskap

Projektiv identifikation Àr enligt den psykoanalytiska teorin grundlÀggande vid mellanmÀnskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och anvÀndningsomrÄde Àr omdiskuterade finns förvÄnansvÀrt fÄ empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgÄr ifrÄn Ingmar Bergmans manus Scener ur ett Àktenskap för att utforska begreppets anvÀndbarhet pÄ en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrÄn hur projektiv identifikation kan förstÄs genom karaktÀrerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett Ätertagande av projektioner via tre olika tillstÄnd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt.

Att lÀra ut Àkthet

Detta Àr en intervjustudie som genom tematisk analys syftar till att beskriva lÀrare pÄ konsthögskolors upplevelse av att lÀra ut ett personligt uttryck och autenticitet. Inledningen beskriver Àkthet ur filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr vad Àkthet betyder för konstnÀrliga lÀrare, hur relationen pÄverkar möjligheten att lÀra ut Àkthet och hur kan man lÀra nÄgon att komma i kontakt med sig sjÀlv. Resultatet visar att viktiga faktorer för möjligheten att lÀra ut ett personligt uttryck Àr relationen, konstnÀrligt hantverk, Àkthet hos lÀraren, elevens eget driv och yttre begrÀnsningar. Slutsatserna Àr att lÀrarens syn pÄ Àkthet beror pÄ dennes arbetssÀtt, att relationen Àr viktig, och att man inte kan lÀra ut Àkthet, bara se till att förutsÀttningar för Àkthet finns..

ARBETSTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV H?LSA OCH ARBETSLIV

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

ETT VARDAGSPUSSEL MED UTMANINGEN ATT F? IHOP ALLA N?DV?NDIGA BITAR -Upplevelse av aktivitetsbalans hos f?r?ldrar till barn med autism i f?rskole?ldern

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Ett mÄngtydigt plagg - en intervjustudie om slöjans innebörder

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..

"En del barn behöver ju lite ledning i sin fria lek ocksÄ" : FörskollÀrares berÀttelser om att pÄverka socialt samspel i lek

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon ? en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Beethoven: Sonat för horn och piano, F-dur op. 17 : Skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

"Att vara singel" : Upplevelse av singelliv och syn pÄ parrelationer

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

"Man kan ju inte gÄ runt och va rÀdd varje dag" : hur mÀnniskor upplever och hanterar klientrelaterat hot och vÄld i arbetet

Syftet med studien var att undersöka hur mÀnniskor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och vÄld frÄn klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebÀr att fokus har lagts pÄ subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieomrÄdet. Studien genomfördes gentemot SocialtjÀnsten frÄn tvÄ kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehÄller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och vÄld av klienter men den upplevs vara liten.

Skönlitteratur i tematiskt arbete- möjligheter och begrÀnsningar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskÀlla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterÀra boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn PÄ liv och död i en fjÀrdeklass. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett forskningsprojekt kring lÀs-, skriv- och sprÄkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en Ärskurs fyra pÄ en skola i Sydsverige, vÄrterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen Àr en fristÄende analys av delar frÄn projektets insamlade observationsdokumentation.

Sin mors dotter ? förÀldrars reflektioner kring sitt förÀldraskap ur ett generationsperspektiv

I följande studie undersöks hur förÀldrar talar om sitt förÀldraskap i relation till dels sina upplevelser av hur deras förÀldrar har varit som förÀldrar, och dels i vilken grad de influerats av sina förÀldrar i sitt egna förÀldraskap. 32 förÀldrar i Äldern 28-30 Är intervjuades. Svaren analyserades enligt tematisk analys. Könsskillnader i teman och underteman undersöktes. Resultaten pÄvisade att respondenterna ville efterlikna sina förÀldrar i hög utstrÀckning och upplevde sig influerade av sina förÀldrars förÀldraskap pÄ flera sÀtt.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->