Sökresultat:
12834 Uppsatser om Tematisk innehćlls-analys - Sida 27 av 856
Arbetsmotivation: mer Àn bara pengar
Ăkad konkurrens i arbetslivet leder till att företag söker vĂ€gar till att attrahera, bibehĂ„lla och utveckla sin personal. Till hjĂ€lp för detta har arbetsgivaren flera redskap vilka fungerar som incitament till ökad motivation hos arbetstagarna. Ekonomiska belöningssystem framhĂ„lls i förenklade framstĂ€llningar som den mest betydelsefulla förklarande variabeln till motivation. I syfte att komma fram till en mer nyanserad bild av vad som pĂ„verkar motivation stĂ€llde denna uppsats lönens betydelse i förhĂ„llande till andra faktorer, sĂ„som arbetsklimat, som har med arbetsmotivation att göra. Resultatet frĂ„n fem intervjuer med yrkesverksamma personer i tjĂ€nstesektorn, som tolkats med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys, visade att intervjupersonerna hade unika profiler vad gĂ€llde kĂ€llor till motivation.
Personalvetares upplevelse av krav, kontroll, vÀlbefinnande och sammanhang i sin arbetssituation.
I dagens kunskapssamhÀlle, som karakteriseras av stÀndiga förÀndringar, utgör anstÀllda en viktig roll för företags framgÄng. PersonalfrÄgor Àr dÀrför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. UtgÄngspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om kÀnsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt vÀlbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes.
LĂ€sning
I studien som gjorts har vi undersökt vilka lÀslÀrandemetoder lÀrarna, i spÄr F-3 pÄ en Bifrostinspirerad skola, arbetar med samt hur de motiverar sina val. Vi har Àven undersökt om och hur lÀrarna anvÀnder sig av estetiska uttrycksformer samt vilka uttryck dessa tar sig i undervisningen. Vi har ocksÄ tagit reda pÄ om och hur lÀsningen integreras i den tematiska undervisningen.
RĂTT PERSON PĂ RĂTT PLATS : Ă TTA REKRYTERARES UPPLEVELSER KRING STEREOTYPAKTIVERING, FĂRDOMAR OCH DISKRIMINERING IREKRYTERINGSPROCESSEN
Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingÄr Ätta undersökningsdeltagare, varav tvÄ deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering Àr ett komplext sammansvetsat omrÄde som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna sjÀlva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom Àven att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrÄgasÀttande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansÄgs vara avgörande omrÄden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering.
Personers upplevelse av att delta i Äterbesök pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Att drabbas av kritisk sjukdom och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) medför inte sÀllan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av Äterbesök pÄ IVA av personer som vÄrdats dÀr. I studien deltog Ätta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vÄrdats pÄ IVA och efter utskrivning deltagit i ett Äterbesök pÄ IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. UtifrÄn detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sÀtta intensivvÄrdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att ÄtervÀnda till IVA nÀr krisen Àr över, Att komma tillbaka tillsammans, Att fÄ trÀffa de som deltagit i omvÄrdnaden, Att skapa en bild av vÄrdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.
FörÀndringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete hos handledningsgrupper med olika problembilder
Denna studie ingick i ett större forskningsprojekt om grupphandledning under psykoterapiutbildning (GUT). Studiens syfte var att belysa betydelser av problem i handledningsgrupper för upplevelsen av kvalitativa förÀndringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur förÀndringarna beskrevs samt om det fanns skillnader i beskrivna förÀndringar mellan handledningsgrupper med olika problembild. 54 handledare och handledda frÄn 12 handledningsgrupper pÄ den grundlÀggande utbildningsnivÄn deltog. Data samlades in via frÄgeformulÀr med kvantitativa och kvalitativa frÄgor.
Stresstoleransens vara eller icke vara : Bedömning av stresstolerans i en urvalsprocess
Arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ stresstolerans nÀr kraven pÄ flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesomrÄden har hög stresstolerans av naturliga skÀl alltid varit ett grundlÀggande krav. DÄ stresstolerans förefaller mÄngfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav pÄ stresstolerans definierar och kartlÀgger denna egenskap samt vilka metoder de anvÀnder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, rÀddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjÀlp av typbestÀmning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.
Sociologiskt perspektiv pÄ intern riskkommunikation
AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal mÀnniskor pÄ sina arbetsplatser varje Är. En sÀker arbetsmiljö dÀr risker kommuniceras pÄ arbetsplatsen Àr dÀrför av stor vikt för att undgÄ oönskade hÀndelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och vÀrmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som Àr av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, dÀr chefer och medarbetare har responderat.
Mycket vill ha mer? : En analys av hur vd:ar och styrelsemedlemmar argumenterat i media angÄende vd-ersÀttning
Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende
Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser.
Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende.
Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.
Samverkan under ett gemensamt tak : En intervjustudie om professionellas upplevelser av att samverka i ett Barnahus
Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.
Livet efter ett beroende : En kvalitativ studie om vÀgen frÄn att vara beroende till ett rökfritt liv.
Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka fĂ„ en djupare förstĂ„else om hur före detta rökare upplever omstĂ€llningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet sĂ„ intervjuades före detta rökare. De fick berĂ€tta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                     UtifrĂ„n den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det Ă€r att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemĂ€strar ett röksug, Ăkad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omstĂ€llningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet.
Effekter och hinder vid en intern ledarskapsutbildning : - en kvalitativ analys av deltagarnas upplevelser
MÄnga företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att fÄ mer kompetenta ledare som kan generera mer framgÄng för företagen. Forskningen inom omrÄdet visar dock att lÄngt ifrÄn alla ledarskapsutbildningar Àr framgÄngsrika, dÄ det finns mÄnga komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar frÄn att vara effektfulla. Trots detta Àr det fÄ företag som utvÀrderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrÄn deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgÄng. Fyra chefer som genomgÄtt företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod anvÀndes.
Lagstifiningen om sexuella övergrepp pÄ barn : har den nya lagstifningen fyllt sina syften
Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.
N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till
h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt
lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r
sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat.
Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och
delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska
resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och
sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder.
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p?
en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng.
Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats
hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.