Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

Abstrakt Detta är en D-uppsats om ämnet ?Mäns våld mot kvinnor?. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer.

Studiens syfte var att undersöka hur ämnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare år. Undersökningen har även innefattat två forskningsfrågor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med ämnesintegrering och arbetslagets påverkan mot elevernas kunskapstillägnande. Undersökningen är en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter från två olika skolor inom Luleå kommun som använder sig av ämnesintegrering som undervisningsmetod. Studiens resultat visar att ämnesintegrerat arbete är en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslångt kunskapstillägnande..

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett Tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två Teman. Ett Tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett Tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det Temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt Tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.

Med dagens allt mer visuellt realistiska dataspel ställs även allt högre krav på spelens ljudläggning. Detta arbete undersöker på vilket sätt helhetsintrycket av dataspel förändras beroende på realismen i ljudläggningen. Med hjälp av teorier om egenskaper hos akustiskt ljud har tre stycken filmklipp ljudlagts med så hög realism som möjligt. Samma filmklipp har sedan ljudlagts med låg realism. Försökspersoner har sedan fått se filmklippen och höra de olika ljudläggningarna och besvarat frågor angående upplevelsen av dessa filmklipp..

Uppsatsen handlar om flickor och pojkars innelek i åldern 4-6 år. Vi behandlar först vad forskning och litteratur säger om lek i ett genusperspektiv därefter redovisar vi våra problempreciseringar som är: ? Hur leker flickor och pojkar? ? Hur utspelar sig leksituationerna och dess innehåll? ? Finns det likheter och olikheter i flickor och pojkars innelek? Vårt resultat har vi fått med hjälp av observationer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och tagit hjälp av videokamera samt papper och penna. Det vi sett i stort i vårt resultat är att flickors lek består av familjelekar och lekar med vårdande Tema.

Ett centralt Tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt Tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio maTematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som Tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande.

Denna studie undersöker Temat ?hembygden? i Helmer Grundströms tidiga diktning. Metodengrundar sig på en kombination av hermeneutisk Tematik och ett biografiskt material, för att på så viskunna sammankoppla författarens liv med hans diktning. Tematiken härleds ur avsnittet kallat?Mallarmés poetiska universum?, ur Jean-Pierre Richards L'univers de Mallarmé, men avviker fråndenna på vissa punkter.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det Tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

Syftet med denna uppsats är att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att närläsa några appar på ett givet Tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se närmare på ABC-appar utifrån att de är designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, på ett av många sätt, att se på och förhålla sig till appar. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak påverkar förväntningen och därmed upplevelsen. Min strävan är att hålla ett kritiskt barnperspektiv, det vill säga att genomlysa de föreställningar om barndom som tas för giv, eftersom barn är en målgrupp för kommersiella intressen..