Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

SAMMANFATTNING Undersökningen utgår ifrån hypotesen att resesäljare på Stena Lines Resecenter utsätts för mer information än de klarar av att hantera. Stena Lines Resecenter i Sverige är beläget på tre orter ? Göteborg, Karlskrona och Varberg. Organisationen producerar information som överförs mellan kontoren i en daglig och intensiv kommunikation. Studiens syfte är att kartlägga informationshantering och utifrån kommunikationsteorier analysera informationsprocesser ? informationsflöden och kanaler, informationsutformning, selektering, arkivering, informationssökning, effektivitet och tidsaspekten av informations-hantering.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Detta är ett examensarbete som behandlar begreppet Visuell Kommunikation. Ämnet har begränsats genom att denna uppsats främst ta upp kommunikationsformen ur en landskapsarkitekts perspektiv. Examensarbetet är uppdelat i två delar; Del I är en litteraturstudie; Del II är en applikation. Det övergripande syftet med detta arbete är att jag vill lära mig hur jag kan sälja in mina idéer genom att ge dem en intresseväckande, inspirerande och kommunikativ utformning. Jag vill hitta en metod för hur man med ord och bilder framställer information för att den ska nå fram till så många som möjligt. Mitt mål har varit att få min framtida publik att inte kasta mina alster innan de har studerat dem mer ingående. Istället vill jag få dem att bli nyfikna, att läsa och att slutligen ta till sig budskapet. DEL I : LITTERATURSTUDIE Visuell kommunikation är konsten att förmedla ett budskap mellan sändare och mottagare genom bokstäver, bilder och deras form och arrangemang.

Barn använder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön är av särskilt stor betydelse då denna kan erbjuda speciella förutsättningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet något positivt krävs att den är tillgänglig och användbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvändning kan få för barnet. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som främjar barnets hälsa, utveckling och upplevelse, samt att tillämpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt.

Barn använder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön är av särskilt stor betydelse då denna kan erbjuda speciella förutsättningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet något positivt krävs att den är tillgänglig och användbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvändning kan få för barnet. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som främjar barnets hälsa, utveckling och upplevelse, samt att tillämpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt. Samhällets generella syn på barn och deras villkor är en utgångspunkt för om & hur barnens behov hanteras i samhällsplaneringen.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som Tema.