Denna uppsats behandlar arbetet med Tema. Betecknande för Temaarbete är bland annat dess obundenhet från traditionella läromedel. Inom det Tematiska arbetet finns en röd tråd, och elevernas förkunskaper tas tillvara. Det som har studerats är hur lärarna arbetar med Tema och hur de tar tillvara på elevernas erfarenheter och förkunskaper samt vilket inflytande eleverna har enligt lärarna och eleverna själva. Detta har studerats i två olika klasser med hjälp av observationer och intervjuer med lärare och elever.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen Tema, Tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare Tema, Tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för Tema och Tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med Tema, Tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på Tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det Tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett Tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en Temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om Tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

Tematisk undervisning och Temaarbete innebär att olika skolämnen integreras med varandraoch bildar en helhet i undervisningen. Tankar om att skapa en helhet i lärandet har funnitssedan lång tid tillbaka, men i dagens skola sker inte detta särskilt ofta av olika orsaker.Tidigare undersökningar visar att många lärare vill arbeta med undervisning i Tema men attbrist på tid för planeringen och genomförande försvårar. Likaså att det kräver mycket arbeterunt omkring för att få det att fungera. Hem- och konsumentkunskap är ett ämne i skolan somberör många olika aspekter av vardagslivet och vars perspektiv även syns i många andra avskolans ämnen.Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 7-9 ställer sig till undervisningi Tema och hur de resonerar kring en samverkan med Hem- och konsumentkunskap. För att tareda på detta valde vi att intervjua åtta lärare och två lärarstudenter på olika skolor i Sverige.Det resulterade i en positiv bild av undervisning i Tema, men också att genomförandet avarbetssättet begränsas av olika faktorer däribland tid.Slutsatsen av studien är att intresset finns men okunskap om andra ämnens innehåll och tid tillplanering gör att detta sällan genomförs trots att många lärare har en ambition om attundervisa i Tema..

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det Tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med Tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan Tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och Tema. För att samling och Tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och Tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och Tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.

I uppsatsen undersöks hur ett centralt Tema i Mary Shelleys roman Frankenstein kommer till uttryck i Måns Winbergs svenska översättning. Ett särskilt stycke i originalromanen och ett antal exempel ur detta används som utgångspunkt för undersökningen av hur Temat materialistisk livsåskådning överförs i översättninen..

Denna studie handlar om Temaarbete i förskolan där sagan är grunden i Temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagoTema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med Temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

Kronisk hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom som för med sig en successiv kroppslig funktionsnedsättning. Ibland är förståelsen i vården liten för den äldre patientens förändrade livssituation då den ofta ses som en del av ett naturligt åldrande. Syftet är att beskriva den äldre patientens upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Studien har genomförts som en litteraturstudie där materialet består av kvalitativa artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Medline och Pubmed där sökorden har kombinerats på olika sätt för att få fram relevanta artiklar.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande. En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen. Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i Teman.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre Teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första Temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolepedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolepedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre Teman tolkats fram: Tema 1Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, Tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och Tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket pedagogernas arbetssätt redovisats.

I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och Tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar..

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre Teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första Temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre Teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första Temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".