Syftet med denna studie var att se hur förskollĂ€rare arbetar med höglĂ€sning för 1-3 Ă„ringar i förskolan. Att belysa deras arbetsĂ€tt och fĂ„ en tolkning av deras medvetna arbete för de yngre barnen i förskolan med höglĂ€sningen. Begreppet höglĂ€sning definieras i denna studie som Simonsson (2004) beskriver det till att vara dĂ„ barn lyssnar pĂ„ en vuxen som lĂ€ser en text. I bakgrunden tas höglĂ€sningens olika former upp och betydelsen av höglĂ€sning för de yngre barnen. Även Keene och Zimmerman (2003) strategier lĂ€ggs som teoretisk ansats i denna studie.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda pÄ vad 25 lÀrare i Ärskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för Ärskurs 1 till 3, ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med det i skolan samt vilken instÀllning, positiv eller negativ, de har till att arbeta pÄ detta sÀtt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkÀtstudie för att fÄ in svar till vÄrt arbete. Den var uppdelad i tre olika frÄgedelar: bakgrundsfakta om lÀrarna, 2 öppna frÄgor samt 58 frÄgor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lÀrare i lÄgstadiet för Ärskurs 1-3.

Bakgrund: Redovisningen Àr inte lÀngre enbart en teknisk angelÀgenhet utan intresset för att uppnÄ kunskap om de samhÀlleliga faktorerna som pÄverkar redovisningen har ökat. SamhÀllsutvecklingen har lett till ett ökat krav pÄ öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva utvecklingen av rekommendationer för Ärsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft RedovisningsrÄdets rekommendationer har och hur företagen tillÀmpar rekommendationerna. Vi Àmnar Àven undersöka hur företagen idag förhÄller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen stÀller sig till standardsÀttning.

Denna studie behandlar Àmnet Äldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga Äldrar till Sverige pÄ 1940- talet. DÄ krigets intensitet i Finland kom att vÀxla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan lÀnderna med en eller ett par Ärs intervaller. Detta pÄverkade av förklarliga skÀl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om huruvida gruppen Äldrande finska krigsbarn Àr i behov av sÀrskilda insatser eller sÀrskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgÄr ifrÄn en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktÀr. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hÀlsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av Àr mÄnga och krÀver ofta sjukvÄrd. Det Àr sÄledes i detta sammanhang som sjukvÄrdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter Àr i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie.

VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser pÄ och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville ocksÄ undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de tvÄ kategorierna av pedagoger. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vÄrt Àmne. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi först en historisk tillbakablick pÄ bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av surfplatta ser ut i Ärskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den hÀr Äldersgruppen Àr för att vi tyckte forskningen var bristfÀllig. Vi vill ta reda pÄ pedagogers syn pÄ sin anvÀndning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur ser pedagoger i Ärskurs 4-6 pÄ sin anvÀndning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med anvÀndningen av surfplatta? För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom Ärskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lÀrare. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr positiva till att börja anvÀnda surfplatta i undervisningen, men eftersom mÄnga utav de endast har en surfplatta i klassrummet Àr det svÄrt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssÀtt kring den.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

VÄr undersökning har gjorts inom omrÄdet problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i Ärskurs F-3 i tvÄ olika skolor. Vi har undersökt lÀrarnas syn pÄ problemlösning samt lÀrarens roll, erfarenheter och bakgrund nÀr det gÀller problemlösningsundervisning, för att se om lÀrarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha nÄgon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vÄrt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Syftet med denna studie Àr att studera huruvida det vidgade textbegreppet kan skapa ett samarbete mellan bildÀmnet och svenskÀmnet. I studien har jag Àven undersökt om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan bildlÀrare och svensklÀrare. Jag har Àven studerat om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan den Àmnesdidaktiska litteraturen för bildÀmnet respektive svenskÀmnet. NÀr jag undersökt detta har jag intresserat mig för Pierre Bourdieus tankar om högt och lÄgt inom kulturen. Med begreppet högt och lÄgt menas att det finns en kulturell hierarkisering inom kulturen som bibehÄller kulturella skillnader mellan olika konstarter och uttrycksformer och som en följd av detta mellan olika klasser i samhÀllet.

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Vi kan alla lÀsa i media att det blir större utbud av butiker och varor pÄ marknaden och det bÄde pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder krÀver mer av personlig kundservice Àn förut, nÀr de Àr i butikerna och ska handla. DÀrför mÄste varje butik med butikschef och anstÀllda göra nÄgot utöver den dagliga försÀljningen, för att locka till sig kunder men ocksÄ för att försöka behÄlla de befintliga kunderna. I dagens lÀge dÄ konkurrensen hÄrdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förvÀntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men Àven i förhÄllande till butikschefens uppfattning om kundens förvÀntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förvÀntningar och faktiska upplevelser, kunderna har pÄ personlig kundservice i butiken.