Mobiltelefoner tar en allt större plats i vårt samhälle och får många fleranvändningsområden, många av dessa beroende av textinmatning. Det är viktigt attalla har möjlighet att nyttja dessa funktioner, men de äldre glöms ibland bort. Detfinns försök till äldremobiltelefoner men de är ofta överdrivet förenklade och/ellerotillräckligt anpassade för deras behov. Den växande ?touch screen?-Tekniken ger nyamöjligheter till hur man designar en mobiltelefon.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om intresset för naturvetenskap hos eleverna i år6 ? 9 påverkas av tidigare lärares intresse och engagemang i dessa ämnen.Tio stycken lärare som jobbar i de tidiga åren i grundskolan intervjuades om deras intresse för naturvetenskap och hur de bedrev sin NO-undervisning. Tidigare elever till dessa lärare fick i en enkät svara på frågor om deras intresse för NO och när de hade NO för första gången.De flesta lärare som jobbar med elever i år ett till fem undervisar i biologi, resten av ämnena är det olika med och beror på deras egna kunskaper och intressen. Eleverna tycker bäst om kemi och Teknik medan biologi hamnar längst ner på listan.Resultaten visar att lärarnas engagemang och intresse för NO i de tidiga åren i grundskolan inte har särskilt stor betydelse då det gäller elevernas intresse för naturvetenskap i de senare åren i grundskolan..

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av akademin för innovation, design och Teknik vid Mälardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorTeknik med stöd av regelverk används och kan komma att användas för det tillämpade tillståndsbaserade underhållet inom flygbranschen från ett underhållsperspektiv. Syftet är att introducera den oinsatte i Tekniken med dess möjligheter och begränsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och källsökning, därefter fördjupning med förfrågningar till bolag och slutligen sammanställning av insamlade kunskaper. Även om förhoppningen var att få mer respons från tillfrågade bolag, så påvisar ändå frånvaron en viss indikation på den slutsats som dragits om det relativt låga intresset hos slutanvändaren i dagsläget.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan står skrivet att elever i be-hov av stöd ska få den hjälp de behöver. Under senare år har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svårigheter att klara av skolmiljöns värderingar och villkor ökat. Syftet med vår studie är att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven får om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. Målgruppen för våra intervjuer är specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Technology evolves quickly, with innovative ideas growing everywhere. Still, no technology is anywhere near challenging the mouse and keyboard for navigation of your standard computer. This study focuses on comparing the traditional technologies of mouse and keyboard with the new technology of gestures - in this case Leap Motion - in purpose of finding how the usage differs and what the potential users want from the competing technology. The experiment was executed in a controlled environment, with as few external factors as possible. We found that although the test subjects found Leap Motion fun, the test subjects do not want to surf the web with gestures.

Osteoartrit (OA) är ett mycket vanligt problem hos hästar och har i många fall sitt ursprung från felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingående delar. Resultatet är bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels på den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjälpmedel. I denna studie har två inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mätts i ledvätska och serum med hjälp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-Teknik. Hypotesen är att dessa är förhöjda i ledvätska från leder med konstaterad hälta. Tjugonio ledvätskeprov och 11 serumprov från 11 hästar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hälta analyserades i denna studie.

Jordbruken i Sverige tenderar att bli allt större och större. Expansionen hos vissa enheter har den sista tiden varit väldigt stora. Maskinkostnaderna måste hela tiden hållas på ett minimum och många rationaliseringar görs för att uppnå detta. Detta får till följd att samma maskiner som gick på en begränsad areal används nu effektivare och utnyttjas bättre.Om man ser till växtskyddsbekämpningen finns det regler och miljöaspekter att ta hänsyn till i stor utsträckning. Dessa får inte tummas på! Frågan är var gränsen ligger fören gårds sputkapacitet för att kunna utföra bekämpningen under de rätta förhållandena.

Vi har varit en grupp på fyra studenter som på tio veckors tid skall ha utvecklat några applikationer, samt ett bibliotek för att kunna hantera diverse gester till ett system som kan hantera flera användare samtidigt. Vi har fått i uppdrag av Luleå Tekniska Universitet att prova denna relativt nya Teknik och se vad den kan ha för kapacitet och användningsområden i framtiden. Min uppgift i arbetet var att hjälpa till att utveckla ett bibliotek för att hantera olika gester som en användare kan tänkas göra. I detta examensarbete så berättar jag om hur man skall kunna upptäcka komplexa gester i ett system där flera användare kan påverka samtidigt. Jag kommer med denna rapport att ta upp de problem jag har haft, vilka lösningar jag har kommit fram till samt vad jag ser på möjliga framtida tillägg till biblioteket.

Det här examensarbetets syfte är att ta fram en metod för att på ett enkelt och effektivt sätt med låg mätosäkerhet ajourhålla höjdkurvor på platser där marknivån har förändrats i en omfattning så att kommunens höjdkurvor behöver revideras. Eftersom det tidigare inte har funnits en utarbetad metod för att ajourhålla höjdkurvor har jag fått pröva mig fram till en metod som har gett tillfredsställande resultat. Metoden som har tagits fram är lätt att använda och gör att man på ett enkelt sätt kan uppdatera kommunenens baskarta med ny information. Genom att mäta in punkter med hjälp av GNSS-Teknik och sedan använda programmet AutoCAD Civil 3D, har det gått att få de resultat som eftersträvades. Metoden som tagits fram ger kommunen möjlighet att uppdatera mindre områden i sina kartor på ett enkelt sätt. Det som krävs är en mottagare som en person kan hantera, programmet AutoCAD Civil 3D och ett område som inte är större än att en person på ett rimligt sätt kan mäta in det till fots..

Bakgrund: Ländryggsbesvär är ett vanligt förekommande problem. Det finns i dagsläget många olika behandlingsmetoder, varav marklyft är en form av sjukgymnastisk behandlingsmetod. Det finns endast få studier som gjorts på marklyft som behandling vid ländryggsbesvär. Syfte: Syftet med denna studie var att studera den sjukgymnastiska behandlingsprocessen när det gäller marklyft vid diskogena ländryggsbesvär. Metod: En av författarna observerade en sjukgymnast samt fyra av hans patienter som tränade marklyft som behandling mot diskogena ländryggsbesvär.

I skolans styrdokument, Lgr 11, står skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan använda modern Teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Genom en kvalitativ studie, gjord på tre hem- och konsumentkunskapslärare samt 50 st elever i årskurs 8, innehållande intervjuer, observationer och enkätstudier, undersöker denna uppsats hur lärare använder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lärare och elever har till användningen av IT i ämnet.Resultaten visar att både lärare och elever är positiva till användningen av IT i ämnet hem- och konsumentkunskap, men att det främst är tiden och skolans ekonomi som styr hur det används. Även faktorer som lärarens intresse, utbildning och bristen på datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utsträckning IT används..

Efter ett förslag om förändring och modernisering av lotsverksamheten lades fram, där det föreslogs att landbaserad lotsning eventuellt införs i framtiden, beslutade vi att undersöka och jämföra åsikter från verksamma inom lotsväsendet.Det finns risk att man förlorar viktiga delar av en väldigt stor kunskapsbank, om man inte tar tillvara på denna genom att beakta lotsarnas synvinklar, vid ett utvecklande och moderniserande av lotssystemet.Syftet var att kartlägga och kategorisera vad det finns för möjligheter och begränsningar med dagens lotssystem i förhållande till landbaserad lotsning. Vi har gjort en kvalitativ, fenomenografisk undersökning, där vi använt oss av intervjuer med öppna frågeställningar.Det visade sig att det var lätt att se begränsningar med ett införande av landbaserad lotsning, främst på grund av att lotsarna inte anser sig kunna utföra sitt arbete på ett tillfredställande sätt. Den ekonomiska vinsten rådde det delade meningar om, men majoriteten ansåg att besparingen skulle bli obefintlig..

Syftet med detta arbete är att göra en fallstudie på en mjölkgård på Gotland om hur lönsamheten kommer att se ut efter en nybyggnation av en mjölkladugård på 180 platser. Eftersom det skrivs mycket i pressen om att hålla byggkostnaderna nere så tyckte jag det skulle vara intressant att se var man hamnar. Enligt vissa rådgivare bör man inte överstiga 50 000 kr/koplats. Jag har också jämfört kostnaden med att bygga varm och kall lösdrift. Jag har i detta arbete tagit in offerter från välkända och beprövade företag som har bra produkter och sammanställt dessa.

Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande Tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom Tekniken är relativt ung så finns det fortfarande mycket att lära om hur det fungerar och hur den används. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan känna sig säker när man använder IP-telefoni till vardags. Det primära objektivet med projektet är att få en helhetsbild och förstå hur Tekniken verkligen fungerar.Vidare behandlas telefonens historia då det är viktigt att se var Tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd tråd från telefonens teknologi och det publika telefonnätets rötter görs en jämförelse mellan de två teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de båda systemen.