I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen Àr frÀmst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrÄn SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anvÀnds organisationen som exempel i uppsatsen, vilket Àr tÀnkt att ge ett förslag pÄ hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet Àr byggt pÄ en stor samling av tidigare studier, detta för att stÀrka den information som presenteras i uppsatsen.

Syftet med studien var att utforska och uppmÀrksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgÄng för lÀrare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den sÄ kallade relationella pedagogikens sÀtt att formulera pedagogik som en frÄga om mellanmÀnskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa tvÄ till synes skilda begreppsomrÄden blev det möjligt att förstÄ teaterclownens teknik som just ett erbjudande för lÀraren att möta eleverna pÄ nya sÀtt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvÀndiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges nÄgra förslag pÄ hur lÀraren kan förhÄlla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av Skanska Teknik med handledning av Johan Sjödin. Arbetets syfte var att jÀmföra olika limtrÀförband, utförda av antingen spikningsplÄtar eller WT-T skruvar, och komma fram till den bÀsta lösningen med hÀnsyn till bÀrförmÄga, kostnad och utförandetid. I ett projekt har de spikningsplÄtar, som anvÀnds vid limtrÀförband, börjat rosta under extremt fuktiga förhÄllanden fastÀn spikningsplÄtarna Àr rostfria enligt tillverkaren. En fördel med WT-T skruvar Àr att de Àr gömda inne i trÀet och pÄ sÄ sÀtt inte i direkt kontakt med den aggressiva miljön, men Àven skyddad mot brand. Andra fördelar med WT-T Àr att utförandetiden Àr kort och kostnaden Àr lÀgre Àn spikningsplÄtsalternativet.

Att synliggöra information pÄ alla stadier i processen frÄn början till slut pÄ företaget gör det möjligt att upptÀckta felen i ett tidigt skede av processen och samtidigt att informationen korrigeras snabbt och effektivt. Det Àr dÀrför Pearlson & Saunders (2010) menar att informationssystem bygger pÄ tre grundpelare: teknik, mÀnniskor och processer. Utan samverkan mellan dessa pelare, Àr det svÄrt eller omöjligt att lyckas att implementera nÄgon form av databas. Dessa med tanken pÄ att databasen syftar till att samordna och effektivisera flödet av bÄde material och information pÄ företaget. Den gemensamma databasen skapar dessutom förutsÀttningar för en komplett, tid aktuell och korrekt information som delas inom företaget mellan olika avdelningar.

Genom kvalitativa intervjuer med barn i förskoleklass och genom enkÀtundersökningar hos pedagoger har jag fÄtt svar pÄ mina frÄgestÀllningar som handlar om pojkar, flickor och deras leksaksval dÄ det gÀller teknikbaserade leksaker. Syftet var att försöka se om det fanns skillnader i valet och anvÀndandet av dessa leksaker och i sÄ fall försöka tydliggöra dem, och dessutom ta reda pÄ varför barnen Àr olika i sina leksakspreferenser.Resultatet pÄvisar att för barnen i denna förskoleklass Àr konstruktionsleksaker ett frekvent val i verksamheten. Alla barn leker med dessa leksaker, dock skiljer sig preferenserna Ät beroende pÄ om man Àr flicka eller pojke, bÄde i hemmet och i förskoleklassen. Hur barnens preferenser uppkommer finns det delade meningar om, dock Àr huvudteorin enligt de forskarna/författare jag tagit del av, socialt betingat.Pedagogiska slutsatser Àr att som pedagog mÄste man arbeta pÄ ett mÄlmedvetet sÀtt dÄ det gÀller leksaker och genus, man skall alltid ha med sig att leken har stor betydelse i barnens utveckling.Nyckelord: genus, leksaker, preferenser, teknik.

Detta Àr en studie om lÀrande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 lÄtar för olika instrument under en tidsbestÀmd period. De frÄgor som behandlas Àr vilka tekniker jag anvÀnder, vilka problem som uppstÄr och hur det fungerar att arrangera pÄ tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det Àr en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tÀnkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Tiden vi lever i Àr fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lÀgga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns dÀr. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en sÄ naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer dÄ tekniken och mÀnniskan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populÀrkulturell text sÄ som TV-serien Futurama? Vi Àr intresserade av hur mÀnniskan kan tÀnkas anvÀnda sig av teknik i framtiden och hur synen pÄ tekniken ser ut.

Mobil datoranvÀndning Àr ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sÄdan har funnits under en lÀngre tid. I vÄrt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvÀndning och visar vad detta kan innebÀra. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvÀndning kring den teknik som anvÀnds och vilken utveckling som sker inom detta omrÄde. En viktig aspekt som man inte fÄr glömma bort Àr vilken nytta organisationer kan ha av att anvÀnda denna teknik. Vi vill med vÄrt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen för fÀltarbetande personal.

Vi vet alltför lite om hur teknikÀmnet gestaltas i skolan och Ànnu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag Àr utbildad förskollÀrare men arbetar i nulÀget dels pÄ en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt pÄ teknikkurser riktade till lÀrare pÄ ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i Àmnet teknik riktad till förskollÀrare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, dÀr jag arbetade som lÀrare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svÄrighet med teknikÀmnet medan de inte fysiskt visade detta.

Vi har frÄn och med 2011 en ny lÀroplan för grundskolan som betonar anvÀndningen av digital teknik i matematikÀmnet mycket starkare Àn den tidigare lÀroplanen frÄn Är 1994. Situationen i skolan av idag pÄ detta omrÄde Àr inte i fas med kravet frÄn den nya lÀroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för anvÀndandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi hÀr gjort har vi velat fÄ handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tÀnkas fungera för nionedklassare. Studien Àr en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfÀlle; 2) ett uppgiftslösningstillfÀlle; och 3) ett intervjutillfÀlle.

I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.

I am a glassblower and I am a woman. In this project I've been working with alternative representations of the female body, muscles and technology. Mouthblown objects contains traces of body and form representations.I've been using muscle sensors to collect data from my arms while I blow glass. A special has made 3D-models from the collected data and I've blown these viritual objects in glass.My work is based around issues like: What happens when I measure my muscles? Am I (and my process) affected by the data gathering? How can I create alternative representations of the female body? What is the relation between glassblowing, the objects, body and gender?.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.