Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Ett effektivt användande av ett informationssystem förbättrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krävs att det motsvarar de krav som ställts på informationssystemet av olika intressenter.Requirements Engineering (RE) är en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna säkerställa en väl fungerande kravhantering. Use case är en teknik som kan användas som hjälpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.Syftet med detta examensarbete är att undersöka om use case är tillräcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som används bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte är tillräcklig utan måste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras..

Störnings indikation på lågspänningsnät. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnätet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz på 400 V nätet med hjälp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mätvärden baserad på ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Processindustrin har möjligheten att ta steget in i en ny utvecklingsfas där teknik kommer att spela stor roll. I och med att teknik allt mer stödjer mobilitet öppnas möjligheten för processoperatörer att på valfri plats kunna övervaka och styra tillverkningsprocessen. Med denna rapport presenterar författaren sin empiriska studie på en högteknologisk fabrik. Studiens fokus ligger i betydelsen av processoperatörernas mobilitet och hur den framträder i deras arbete. Studien visar att mobilitet för operatörerna på fabriken är en del av deras yrkesutövande och väsentlig för att kunna styra tillverkningsprocessen.

I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

System Andersson AB is a company located in Jönköping that works with developing computer systems for the mechanical engineering industry. As of today, when this report is written, the company is working on the development of a new Manufacturing Planning and Control (MPC) system. This new system aims to create not only a user friendly interface but also a modern, stylish interface. To achieve this, the company has decided to work with a, for them, new application framework; Windows Presentation Foundation (WPF).System Andersson is well known for developing systems for different kinds of touch screens, this project is no exception. For this new user interface the company wishes to implement different types of Drag&Drop functionality.

Antalet tjejer på elprogrammet/datorteknik har alltid varit lågt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda på vilka faktorer som hindrar tjejer från att söka elprogrammet och om man kan påverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks är sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man använder sig av tekniken. Det finns både faktorer som går att påverka och faktorer som inte går att påverka. Samhällets inställning till tjejer som satsar på teknik är svårare att påverka än att tjejer inte tycker att datorer och teknik är roligt. Undersökningen visar att det största problemet är tjejernas tilltro till sin praktiska förmåga, men det verkar i alla fall som att det går att påverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

 Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion.

Bakgrund:I och med den reviderade läroplanen för förskolan trycks det på att förskolan aktivt ska arbeta med teknik. I dagens förskola är tekniken ett eftersatt område som mest har reducerats till att vara bygg och konstruktion med olika material och som en del av naturkunskapen.Syfte:Vi vill med den här studien hitta hur man ska arbeta med teknik för att nå strävansmålen i den reviderade läroplanen för förskolan. Syftet är hur vi kan arbeta för att stimulera och fånga barnens intresse för teknik. Frågeställningarna är följande: (1) Hur kan man överföra didaktik från andra ämnen? (2) Hur blir barn intresserade av teknik? (3) Hur upptäcker barn vad det är som får en lampa att lysa?Metod:Det är en kvalitativ studie och metoden vi använt oss av är lärstudie som är en relativt obeprövad metod.

Det här arbetet handlar om hur man kan bearbeta sorg i skolan. Litteraturgenomgången ger en grund att stå på, därefter berättar tre lärare genom intervjuer om sina erfarenheter av dödsfall som berört skolan och elever på ett eller annat sätt. Jag har i min empiriska del utfört tre kvalitativa intervjuer för att se hur tre lärare på olika stadier har agerat i de situationer som de kommit att stå inför i sitt yrke. Intervjuerna har jag sammanställt och tolkat till viss del genom metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. De frågor som jag arbetat utifrån i arbetet är: hur skolan kan bemöta barn i sorg, hur bearbetas sorg i skolarbetet, finns tiden och kunnandet till sorgebearbetning hos skolan och lärarna och finns det fungerande beredskapsplaner ute i skolorna?.