I dagens samhälle är det nästan nödvändigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hänga med i samhällslivet. Det krävs kunskaper för att kunna delta i samhällsbeslut som handlar om forskning, hälsa, miljö, teknik och miljö och många yrken kräver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa ämnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhället kräver och vad skolan utbildar för.Syftet med den här undersökningen är att undersöka olika alternativa metoder som lärare kan använda vid undervisning av naturvetenskapliga ämnen för att skapa ett ökat intresse för dessa ämnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med två erfarna pedagoger som undervisat inom dessa ämnen på grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de två lärarna blandar många olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem är att själva känna nyfikenhet och inspiration för det de gör för då kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lärande i skolan. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken är det som används i samhället idag, och även förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen. Den digitala tekniken bör därför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter på kreativiteten samt elevernas engagemang.

Den här rapporten redovisar resultatet av en fallstudie på projektet Göingegården som genomförs iregi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten är att kartlägga arbetsprocessen och därefterbelysa var det finns felkällor och störst förbättringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilkakonsekvenser som dessa får. Rapporten belyser och åskådliggör vilka åtgärder och lösningar som böranvändas och dessa åtgärder utvärderas ur ett LEAN perspektiv med fokus på tid och kostnad someffekter.För att kunna nå dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstå hur processen fungerar, hurarbetet ser ut på Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i detlånga loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning består av främst av möten, intervjuer ocheftersökningar om hur arbetet sker på andra företag i samma bransch.Dessa avvikelser analyserades och deras härkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus lågpå att hitta förbättringspunkter som är återkommande och inte bara engångsproblem. Attgrundstenarna och visionerna som finns i LEAN är tätt sammanknutna med de åtgärdsförslag somredovisas i rapporten ser vi som en klar utgångspunkt.Resultatet av rapporten visar på att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och deflesta av dessa brister härleds komma från omodern teknik.

Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner..

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Precis som många andra domäner har frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet (SSRS) påverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS båtar har fått mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjöräddarnas kompetens och kraven på deras kompetens, förändrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag består SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsättning bortom den marina domänen. Den här studien gör en bred kartläggning över organisationen för att kunna jämföra förhållanden mellan vilka uppgifter och mål som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgänglig och hur arbetet utförs i praktiken.

The purpose of these studies is to see how the reception and education of non-Swedish speaking newcomers are organized in a small county, and what you can do to improve this process to achieve a better and quicker integration into the Swedish language and society. To do this, interviews have been performed with four headmasters and different categories of teachers representing all schools in the actual county.In the result it was clear that both headmasters as teachers saw a need to change   and improve reception to provide consistent but flexible support. The headmasters wanted to create written instructions to assure equivalence between the different schools. The majority of teachers wanted to change the current system whereby some pupils, based on their origins, were placed in a preparatory class to learn the language whilst others were placed directly into a Swedish class. All teachers also thought that the help the non-Swedish speaking newcomers were offered was insufficient.The conclusion is that the county must decide and create instructions according to Skolverket?s recommendations and it also ought to offer all pupils the possibility of learning the basis of the language in a preparatory class.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mängder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje år skapas det mängder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skäl, inte minst av lagliga skäl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser på ett långsiktigt sätt. Dagens sätt att hantera de olika tekniker för användning av databaser styrs av beslut som baseras på varierande faktorer såsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ändamål, med mera.

Företaget TräEnergi Teknik AB säljer pelletskaminer. Försäljningen av produkten går inte så bra, men ägaren Carl-Axel Fagerström tycker att produkten borde vara efterfrågad av kunderna eftersom den är både miljövänlig och prisvärd. I denna rapport undersöks hur företaget kan ändra sina marknadsföringsstrategier för att nå ut till potentiella köpare. En enkätundersökning har gjorts hos återförsäljare för att ta reda på slutkundernas behov och önskemål. Ur undersökningen framgick att även om kunden är miljömedveten går priset alltid före.

Målet med detta examensarbete är att ta fram ett gränsnitt för navigering i stora datamängder samt undersöka eventuella styrkor och svagheter hos detta gränsnitt. Bakgrunden till projektet är att företaget Analog Software utvecklar ett system som automatiskt skall klassificera objekt i en datamängd och sedan presentera denna klassificerade datamängd.Gränsnittet skall stödja en informationssökningsstrategi som benämns ?browsing?. En teknik för visualisering av information som varit framgångsrik är den så kallade ?Fisheye-tekniken? som baseras på en analogi med en vidvinkellins.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare.

I dag är företag hårt konkurrensutsatta då de agerar på en globaliserad marknad med många aktörer. För att företag ska överleva och vara långsiktigt lönsamma måste de ständigt förbättra sin verksamhet vilket ställer krav på ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Ett sätt att förbättra verksamheten är att mäta och kontrollera sina processer för att på så sätt upptäcka och minska spridning vilket i sin tur sänker företagets kvalitetsbristkostnader.Företag som lackerar träprodukter har svårt att mäta sina processer och för att komma till rätta med problemet har vissa företag intresserat sig för en teknik kallad vibrationsspektroskopi (VS). Det är därför intressant att utreda om tekniken är användbar för att mäta de kvalitetsparametrar som efterfrågas. VS är en teknik som med hjälp av IR-ljus kan bestämma vilken kemisk sammansättning ett prov har.