Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt för alla individer då det ingår i människans fysiska och mentala behov. För äldre personer oavsett sexuell läggning (hetero? bi? homosexuell) är sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hälsosamt liv. Forskning visar att många äldre saknar just kärlek och en fysisk nära kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen då de saknar kunskap inom detta område.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Sammanfattning:Uppsatsen består av två kvantitativa beräkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska språk, LU. Den första beräkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra beräkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet är att utröna om män representeras oftare än kvinnor i exempelmeningarna, om de är mer aktiva och om män generaliseras till "människor". Min hypotes var att finna att män representeras oftare än kvinnor, men att det förändras över tid, något som också infriades till viss del.Den kvantitativa beräkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjälp av en feministisk språkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av män respektive kvinnor.

This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

Purpose This thesis tries to create an understanding of how male homosexual entrepreneurs, both as persons and as a concept, relates to the fact that entrepreneurship, as well as the society as a whole, is heteronormative. Moreover, it examines by what methods the male homosexual entrepreneurs cope with the seemingly paradox of a homosexual man who also is an entrepreneur. Method The method has been qualitative from a social construction-point of view. We have made semi-structured interviews with nine male homosexual entrepreneurs and structured the findings from the interviews with a computer programme and mind mapping techniques. We have compared the structured findings with theories, in an abducting manner, to find out an answer to the purpose of this thesis.