Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende.

Bakgrund: En fungerande sjukvård kräver att sjuksköterskor arbetar obekväma arbetstider, övervägande del utav yrkeskåren arbetar även skift. Tidigare studier visar att skiftarbete kan bidra till att individens naturliga dygnsrytm rubbas och att sömnen kan bli lidande. Dessa två faktorer kan leda till ett ökat stresspåslag hos skiftarbetande individer, dock finns tvetydiga studier.Syfte: Att undersöka hur skiftarbetande sjuksköterskor skattade stressrelaterade symtom.Metod: En enkätundersökning genomfördes bland skiftarbetande sjuksköterskor inom ett landsting i södra Sverige. Självskattningsformuläret som användes för att mäta stressrelaterade symtom var Stress and Crisis Inventory -93.Resultat: Studiens deltagare representerades utav 86 skiftarbetande sjuksköterskor. Utav deltagarna uppgav 85 % att de i någon grad stördes utav en allmän trötthetskänsla och 69 % uttryckte att de besvärades utav sömnsvårigheter.

Bakgrund: Heteroforier är något man kan se hos de allra flesta personer. Det finns inga specifika symtom för forier, utan symtomen kan likväl vara tecken på andra problem. Dessa ospecifika symtom kan dock vara tecken på just forier, och med anledning av detta kan det finnas ett värde i att mäta forierna hos patienter som uppvisar symtom. I syfte att mäta forier kvarstår dock frågan, vilken adekvat metod bör användas? Ger alla metoder samma resultat, om inte på vilka sätt skiljer de sig åt? Framkommer någon skillnad i tillförlitlighet metoderna emellan?Syfte: Studiens syfte var att utvärdera repeterbarheten hos tre utvalda forimätningsmetoder samt jämföra hur resultaten av de olika metoderna förhåller sig till varandra.Metoder: I studien jämfördes metoderna Modifierad Thorington (MT), Schober (SCH) och von Graefe (VG) på trettio försökspersoner.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Detta är ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer från fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmälningsbenägenheten har ökat de senaste åren så har detta brott ett stort mörkertal. Därför är syftet med detta arbete att mer grundligt gå igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmälningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollärare, en skolsköterska samt en socialtjänsthandläggare.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

SammanfattningSyfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid och efter en hjärtinfarkt hos kvinnor. Design : Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie. Metod : Elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär har granskats och analyserats för att svara på studiens syfte. Resultat : Huvudresultatet visade att bröstsmärta är ett av de vanligaste symtomen för hjärtinfarkt. Kvinnor har rapporterat symtom som smärta och obehag från rygg, nacke, hals eller käke.

Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

Bakgrund: Depression förutspås bli den näst största sjukdomsbördan i världen år 2020. Idag återfinns psykoterapi och läkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat på ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanställts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Genom en manifest innehållsanalys har bärande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och ljudrädsla hos hund. Blodprov togs på 10 hundar som uppvisade symtom på ljudrädsla för vanliga ljud i vardagen. Även 4 hundar som uppvisade rädsla utan att något ljud kunde kopplas till hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jämfördes med kontrollhundar utan symtom. Bland hundarna där ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress.