Forskningsarbetets fokus ligger på begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov. Syftet är att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med särskilda behov med hjälp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vänds mot varandra för att finna de binära motsatserna i den svenska skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien används en kvalitativ metod bestående av fokusgrupper omfattande nio lärare från en svensk högstadieskola.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

 I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker.

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk.

Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma alla elever under idrott och hälsa lektionerna.Frågeställningarna var följande:Blir alla elever sedda på idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9.ResultatLärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tänker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av att en skola för alla uppnås. Detta innebär att undervisningen skall utgå från elevernas förutsättningar och att de skall få sina behov tillgodosedda. För att få en inblick i hur pedagoger tänker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkätundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning är en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de är i behov av och att alla därför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Den här studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut.

Det händer nu. När någon skapade en länk till förundersökningen om morden i Arboga på The Pirate Bays hemsida, satte en debatt igång som av vissa kallats moralpanisk. Andra hävdar att det debatten handlade om - eller borde ha handlat om - är en av de viktigaste samhällsfrågor vi överhuvudtaget har att diskutera..

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till alla grundskollärare som arbetar på samma skola.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..