Bakgrund: Organdonation ?r en betydande process som fr?mjar v?lbefinnande genom att r?dda liv och f?rb?ttra livskvaliteten f?r individer med sv?ra medicinska tillst?nd. D? nya lagar och donationsmetoder ?r i st?ndig utveckling f?r att optimera tillg?ngligheten av organ, beh?ver operationssjuksk?terskan h?lla sig uppdaterad inom fenomenet. Operationssjuksk?terskan ?r en nyckelperson inom donationsteamet och ansvarar f?r korrekt hantering av b?de tekniska s?v?l som omv?rdnadsetiska aspekter under processen.

Bakgrund: Anknytningen underlättas mellan barn och föräldrar om de kan vara tillsammans redan från förlossningen. Teamarbete förbättrar kvalitén och bidrar till helhetsperspektiv i vården. En god arbetsmiljö och ett gott samarbete mellan personal är viktigt för effektiviteten av samvård. Att undersöka personalens förväntningar inför ett nytt arbetssätt är betydelsefullt eftersom det kan avspegla sig i den vård som senare ges.Syftet med studien var att belysa personalens förväntningar inför sammanslagning av olika vårdavdelningar och att samtidigt införa samvård.Metoden var en kvalitativ metod med totalt 14 deltagare i tre fokusgruppsintervjuer. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet sammanfattades med temat ?Tryggt och välkänt eller nytt och osäkert ? förändringsarbetets balansgång? som beskrev personalens känslor inför sammanslagningen.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.

Samtidigt som barnmorskeyrket kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förändringar och rationalisering, är barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsställelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas välmående och deras kvalitativa vårdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vårdpersonal med avseende på dess inverkan på arbetsförhållanden.  Åtta barnmorskor intervjuades på två förlossnings- och BB avdelningar på ett sjukhus i sydvästra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. Vårt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgångsrikt arbetslag (workteam), där  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats därdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat Teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa..

The quality of meals is included in the constant improvement of each preschool. The study is carried out on behalf of the City of Malmö and Environmental Management and focuses on this quality work. By compiling a checklist of meal quality and by identifying what the meal quality means for persons working with the meal (managers, cooks, educators and parents), it is our wish that this will be a help in their quality work. To inspire the composition various organizations working methods and ways to manage, evaluate and make use of different models and tools to improve the dining quality, has been studied. In the literature, the work has received confirmation of theories that emerged during the analysis work of what a meal is and how quality can be measured. The results show that food quality is described as a complex concept consisting of different parts, where the food, atmosphere, service, together form the meal quality. The semi-structured interviews and the inquiry form, have given an indication of the preschool work with quality in the meal activities and it shows that on a wide range and large differences.

The aim of this study is to describe the variation in two teachers perceptions of their work with individual developments. The study begins with a review of the Swedish National Agency for Education?s guidelines for working with individual developments. With this I want to give the reader an insight into the teachers working conditions and the responsibilities the school authorities have against their students. Using phenomenography, I have examined the differences between two mathematic teacher?s perceptions in working with individual developments for student?s in need of special education.   My questions are: How do mathemathic teachers perceive their work with individual developments? What support and what information do the teacher?s feel that they have been given in order to use individual developments as a tool? How do the teachers perceive that their work situation has influenced their work with individual developments? The two teachers I have interviewed showed different perceptions both in how they understood the guidelines for working with individual developments and how they chose to work with them.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerar dagligen att hamna i situationer som kan upplevas som kritiska. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var därför att undersöka vilka händelser som sjuksköterskan upplever som kritiska och hur dessa händelser sedan upplevs och hanteras. Heideggers hermeneutiskt inriktade fenomenologi användes som teoretisk referensram i arbetet. Metod: Genom databaserna PubMed, CINAHL och Medline hittades 17 artiklar som var av intresse, efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för att redovisas i arbetet. Resultat: Händelser som sjuksköterskan bland annat ansåg som kritiska var händelser som involverade barn, allvarligt skadade personer samt akuta händelser som kunde vara andnings- eller hjärtstopp.

I ett team ingår flera professioner och för att arbeta i ett team krävs det att kunna kommunicera med varandra. Genom att belysa vad som påverkar kommunikationen och hur kommunikationen påverkar människan, kan det leda till att människan utvecklar sin förmåga att kommunicera, vilket i sin tur leder till ett förbättrat arbetsklimat. Syftet med studien är att belysa kommunikationens betydelse för människan i det opererande teamet och eventuella orsaker som påverkar kommunikationen. Metoden är en litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av tre huvudteman och 11 subteman där kommunikationens process belyses.

The purpose of this study is from a teacher?s perspective to examine how schoolteachers experience the possibilities of learning from each other within their work team and to shed some light on how teachers believe that cooperation affects their ability to learn and improve on a daily basis. My research questions are: What is the general discussion among the teachers concerning daily capacity building from enhanced Teamwork? How important is well-functioning cooperation between co-workers for learning and daily capacity building? What are the prerequisites for a well-functioning learning situation within the work team?The study is based on five qualitative interviews with teachers within the same school but from different teaching backgrounds based on what grade they teach, what subjects they teach, and they belong to different work teams within the school. The interviews are semi-structured.The results have been analysed from a perspective based on the theories of organisational pedagogy and learning organisations.The results implies that the work teams does not function as a forum for exchanging experiences and learning from each other.

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner.

AbstractAim: The purpose of this study was to gain a deeper knowledge of how nurse anesthetists feel about their own profession. It was hoped that by gaining a deeper understanding of how the nurse anesthetist is experiencing its own profession, it will create better conditions for development and evolution of the nurse anesthesia profession and skills. Method: for the study a qualitative approach was used in which ten anesthesia nurses were interviewed, aged 27-55 years, four men and six women participated in the study. The interviews were processed and analyzed based on qualitative content analysis. As a theoretical framework Patricia Benner seven skill domains was used.

We have completed our investigation on a LSS organization located in Västra Götalandsregionen. This organization has four leaders who has responsibility for multiple devices but do not have any physical contact daily. We have seen that organizations constantly living in some kind of change, which means that organizations are becoming more decentralized. This decentralization affects leaders' way of working in the organization, because the employees are geographically dispersed in the municipality. Our survey shows that the physical meetings between managers and employees are an important factor in creating a motivated team.