I uppsatsen analyseras hur Evert Taube skildrar Det Utomeuropeiska i sina sångtexter. Edward Saids Orientalism används som grundteori..

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar.

Utgångspunkten för det här arbetet är studier som visar att elever i svenska skolor har blivit allt sämre på att ta till sig faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Att återge enkla former av faktatexter är ett kunskapskrav redan i årskurs 3 (Skolverket 2011), men en del barn vågar inte ens ge sig på texter av rädsla för att misslyckas. Detta kan ha sin grund i möten med texter som inte varit anpassade efter elevernas förmåga (Lundberg 2006 s. 16?18 och Taube 2004 [1987] s.

According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils? self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing.

According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils? self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger/speciallärare använder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i så fall hur Screeningplanen har förändrat deras syn på elevers läs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte är att undersöka vilka pedagogiska insatser som sätts in som träning och kompensation så att skolan kan stötta eleven i sin läs- och skrivutveckling.Teori: Läsning är produkten av avkodning och förståelse, L= A x F, där A är avkodning och F är förståelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta är en förenklad syn på läsning och menar att förutsättningen för läsning är att eleven är motiverad och har mental energi för att utveckla en god läsning. Ytterligare en viktig faktor tas därför med i formeln, nämligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till läs- och skrivsvårigheter; språkliga faktorer, begåvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsättningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist på läsövning och fo-nologiska faktorer.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ?Vilken bild är rätt?? samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003).