I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva Tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och Tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna Tappar fokus när de får tillgång till en dator.

Mitt examensarbete går ut på att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella färskvirkestekniken som är tidskrävande utan att tillföra något till uttrycket. Syftet för arbetet är möjliggöra snabba beslut för att underlätta en inspirerande arbetsprocess där formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgått ifrån maskinverkstaden på Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en ställbar borrmall där olika vinklar på ett snabbt sätt kan ställas in och där ämnet kan spännas fast trots att det är assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör på IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en fräsmall till en handöverfräs för att tillverka Tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan täljt träämnen..

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen Tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen Tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Syftet med studien var att belysa förskolans, förskoleklassens och skolans lärares åsikter och arbetssätt vad gäller samarbete för språkutveckling. Studien bygger på tidigare forskning om samarbete och språkutveckling. För att få reda på lärarnas åsikter och hur de arbetar har vi låtit de själva, med hjälp av våra frågor, berätta om det. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanställt i olika rektorsområden och analyserat lärarnas åsikter och arbetssätt dels område för område och dels jämfört områdena med varandra. Resultatet visade att samarbete främjar barnens språkutveckling på så sätt att det går att individualisera undervisningen för barnen och arbeta via en röd tråd mot ett gemensamt mål så att barnen inte Tappar intresset för att lära.

I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla området matematiksvårigheter ur ett forskar- samt lärarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lärare uppfattar matematiksvårigheter, vad det innebär och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda på hur lärare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvårigheter i sin undervisning. Jag har använt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnå mitt syfte med studien. Både forskningen och de intervjuade lärarna visar på att matematiksvårigheter är ett svårdefinierat begrepp, som det används en rad olika termer för att beskriva.

Korn, vatten, humle och jäst är råvarorna för att göra ett gott öl. Innan man kan använda kornet blöts det i vatten och får ligga under värme för att gro. Detta kallas mältning och enzymet för att ombilda stärkelse i kornet till socker bildas. I kölnan torkas malten (kornet) med varmluft och transporteras till bryggeriet för bryggning. Malten krossas och blandas med vatten till en mäsk som värms upp.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever Tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Syftet med vårt examensarbete är att få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för arbetsro och ordning i klassrummet utifrån tio elevers subjektiva upplevelser kring elevinflytande och ordning. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande med teorier av bland andra John Dewey, Olga Dysthe, Gunvor Selberg och Christer Stensmo. För att få en inblick i elevernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har en kvalitativ metod använts i form av halvstrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Vi har tolkat elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, Tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a.