Sammanfattning. Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) måste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser på många sätt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för några personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. På arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning från social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta är bakgrunden till studiens syfte som är att undersöka vad som påverkat studenternas yrkesval och vilka föreställningar som förekommer om yrket. Vidare är syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i männens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillämpats i undersökningen.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att baspersonalen inom äldreomsorgen, det vill säga undersköterskor och vårdbiträden, behöver få stöd och uppmuntran till att eftersträva en bibehållen funktionsförmåga och självständighet hos den äldre personen. En undersökning visade att sjukgymnastens roll inom äldreomsorgen är en viktig del av rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsarbetet inom äldreomsorgen är i ständig risk att bortprioriteras och rinna ut i sanden. Det är många länkar som är tvungna att gå i lås för att rehabiliteringen ska fungera. Syfte: Studiens syfte var att ur ett rehabiliterings perspektiv beskriva baspersonalens erfarenhet av att arbeta på ett äldreboende.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll.

Vi har undersökt lärares känslor och tankar som väcks i samband med att de känner en oro för om ett barn far illa och de ska ta ställning för att anmäla eller inte anmäla till socialtjänst. Undersökningen har syftat till att få reda på vad som är svårast i ställningstagandet kring att anmäla eller inte och om det saknas något som skulle kunna underlätta processen. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med 15 lärare på totalt fem olika skolor i Västsverige. Vi har själva tagit kontakt med olika skolor för att kunna genomföra våra intervjuer.Våra huvudsakliga resultat visar att det förekommer mycket tankar och känslor runt oron för ett barn som far illa och att de allra flesta av våra respondenter nämnde något om vad som skulle kunna underlätta ett ställningstagande till att anmäla/inte anmäla. Under analysen har vi försökt att urskilja var i processen de största svårigheterna finns och varför just den delen upplevs som svårast.

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande.

Denna undersökning bygger på 14 pedagogers tankar om åtgärden kvarsittning. Syftet är att undersöka vilket alternativ som är bäst för barn; att gå om eller att inte gå om och diskutera åtgärden kvarsittning. På grund av att det inte finns forskning inom ämnet i Sverige har jag till största delen utgått från forskning från andra länder. Eftersom jag önskar ta reda på pedagogers tankar har jag använt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika åsikter om när, hur, varför och på vem åtgärden ska tillämpas.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar..

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.