Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten.

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar.

Detta är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som syftar till att undersöka en grupp förskollärares och en logopeds tankar om flerspråkighet och barn som har flera språk och en språkstörning. I studien ställs frågor om förskollärarnas och logopedens tankar om flerspråkighet och barn som har flera språk och en språkstörning. Vidare undersöks respondenternas syn på modersmålsträning, att arbeta integrerat med flerspråkig personal, samt deras tankar bakom strategierna för deras metodval i arbetet med barn som har flera språk och barn som har flera språk och en språkstörning. Studien grundar sig på intervjuer med sex förskollärare och en intervju med en logoped. Resultatet visar att flerspråkighet ses både som en resurs och som ett hinder av förskollärarna.

I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik ? läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning.

Detta arbete belyser skolpersonals, föräldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning är ett vanligt förekommande fenomen i skolans värld som måste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sättas in i skolan och vem som bär vilket ansvar i processen. Skolpersonals, föräldrars och elevers åsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angående respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Med denna uppsats vill vi belysa barns funderingar kring livsfrågor och gudssyn. Vi vill även titta på religionsundervisningen i skolan, samt hur mycket tid som ägnas åt ovanstående frågor. Detta är något vi finner intressant och spännande men även lågprioriterat och i många fall känsligt.Vår fråga är ?Hur tänker barn kring livsfrågor och Gud och hur kan vi som pedagoger möta barns funderingar kring livsfrågor och religion??Funderingar kring livsfrågor är vanligt då detta är frågor som vi varje dag tampas med i vardagen, vuxna som barn. Att tro att barn och ungdomar inte funderar i den utsträckning som vuxna gör är inte sant.

Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och åsikter kring det egna supporterskapet. Syftet är att ta reda på vad det är som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har även varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bättre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och våld har väckt många intressanta och givande tankar.

Syftet med uppsatsen är att studera vad handlare har för uppfattningar och åsikter kring och attityder till fenomenet ?människor som tigger utanför matbutiker? samt vilka åtgärder och lösningar handlare vill se samt tar till gällande fenomenet.Med denna uppsats ämnar jag titta närmare på det, i Sverige, relativt nya fenomenet med människor som tigger utanför matbutiker. Och det från handlarnas synvinkel, hur de tänker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet består av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med människor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhällens skapande av främlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar på ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det är svårt att ta ställning för eller emot. Och ett som många, både bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det är dags att ?någon? tar ansvar för och gör någonting åt..

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.