Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Våra städer utsätts idag för hårt tryck i form av förtätning och exploatering. Allt för ofta tas grönytor och naturområden i anspråk för att vi ska kunna förses med bostäder, industrier, parkeringar o.s.v. Gång på gång poängteras det däremot hur viktiga gröna utemiljöer är för oss människor och inte minst för vår miljö. För att komma i bukt med detta växande problem utformade man i Tyskland en metod för att säkerställa andelen grönytor vid exploatering. I samband med bomässan Bo01 i Malmö introducerade man för första gången metoden i Sverige, den kom att kallas grönytefaktor och grundar sig på den tyska modellen (biotopflächenfaktor). Syftet med grönytefaktorn är att skapa en attraktiv miljö för människor, att gynna den biologiska mångfalden samt att förbättra dagvattenhanteringen i området.

Vi har i vårt arbete utformat en affärsplan för vår egen affärsidé. Den bygger på en butik somsäljer svenska klädesmärken och har en espressobar i ett. Från affärsidén har vi skapat en egenaffärsplan utifrån de vanligaste faktorerna som en affärsplan ska innehålla vilket ärmarknaden, konkurrenterna, finansiering och risker. I ett nystartat företag utgör den förstaaffärsplanen hela företagets grund.Våra problemformuleringar i arbetet är; Hur ser marknaden och konkurrensen ut? Vilket ärvårt unika kunderbjudande? Finns det någon lönsamhet? Dessa problemformuleringar harformat vårt arbete och varit grunden till våra undersökningar.Mingels affärsidé är att erbjuda fika tillsammans med shopping av svenska märkeskläder påSödermalm i Stockholm.

What is the relation of image and word, of sentences and pictures? What kind of message does this combination produce when juxtaposed on a single material plane? And how do we read its ?infinite? relation? These are the questions at the center of this inquiry. My main interest concerns the exact nature of the relation between photographic images and textual elements of poetic language when these are juxtaposed in what I call Phototext poetry.The thesis calls into question the conventional reading habits of the conjunction of photographs and texts, and seeks to understand the more complex connections intrinsic to the relation image/word and its material and perceptual play in poetic works. Does a text always ?anchor? the multiple meanings of an image, as Roland Barthes argues? What if the alterations of an image could ?anchor? certain fractions of a poetic, polysemantic textual construct? Is a photograph indifferent to the visual, material permutations of texts that certain contemporary poetic practices produce?I discuss phototextual works and collaborations of various kinds, from Molin fontän [?Molin?s fountain?] (1866) over classic surrealist poetry to language-oriented writing.