Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej.Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid Tandhygienistbehandlingar.Frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid Tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid Tandhygienistbehandling? 3.

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos Tandhygienister inom folktandvården med Tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.

Syftet med studien var att belysa hur Tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade Tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Sammanfattning Detta arbete har huvudsakligen baserats på en intervjustudie där målsättningen har varit att få en inblick i Tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland Tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet på litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar på sambandet mellan Tandhygienisternas arbetsförhållanden och sjukfrånvaron, medan den andra belyser Tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö. Intervjustudien lyfter fram sex områden som påverkar stress i Tandhygienisternas vardag, nämligen stressbenägenhet, tid, möjlighet att påverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden är den största stressfaktorn, då den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som påverkar tidsstressen är städning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vänta på konsultation med tandläkaren och patientgrupper som kräver längre behandlingstid än väntat, såsom akutpatienter, tandvårdsrädda och pratsamma patienter.

The aim of the present study was to examine smoking behaviour and motivation for smoking cessation in patients at a dental clinic. Another aim was to examine if the patients had been asked by the dental staff regarding their smoking habits.Twenty-two patients from a student clinic and twenty-one patients from a Swedish Public Dental Service Clinic in southern of Sweden participated in the study. Participants consisted of eighteen women and twenty-five men. Data collection was carried out using a questionnaire that was directed at smokers. The questionnaire was answered in connection with the visit to the dental hygienist.The patients smoked between eight and twelve cigarettes per day and had on average smoked between 5 -15 years.

Som Tandhygienist är det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar på både nationell och internationell nivå. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva och jämföra kariesstatus (DMFT) hos 12-åringar i Sverige och Irak, och några av de faktorer som kan påverka DMFT komponenternas roll och inverkan. För att besvara syftet användes information från litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om länderna. Resultatet visar att DMFT för 12-åringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgängliga för Sverige).

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande Tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga Tandhygienister i Sveriges Tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre Tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning Tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.Frågeställningar:Var har Tandhygienisterna funnit information gällande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser Tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?Metod: Trettioåtta Tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av Tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ?Initial kronkaries? jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att Tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.