Titel - Nyttan med RFID i IKEAs försörjningskedja - Ett sätt för IKEA att uppnå spårbarhet.Författare - Sven MorénJesper SamuelssonHandledare - Mats Johnsson, Universitetslektor vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Daniel Hellström, Doktorand vid institutionen för förpackningslogistik, Lunds Tekniska Högskola.Allan Dickner, Förpackningschef inom IKEA-koncernen.Nyckelord - Spårbarhet, Märkningssystem, RadioFrekvent IDentifikation, Information.Problembakgrund - Informationsteknologin har medfört stora förändringar för dagens företag. Några av utvecklingarna inom IT är Automatic Identification and Data Collection, vilket har inneburit en avsevärd förbättring med avseende på mängden korrektöverförd data. Radio Frequency IDentification (RFID) är en teknologi inom AIDC-området som har börjat användas allt mer, vilket också IKEA uppmärksammat. IKEA är ett multinationellt företag som expanderar kraftigt samtidigt som distributionen blir allt mer komplex, vilket ställer höga krav på ett effektivt och lättöverskådligt flöde. Det förekommer idag många och tidsödande mänskliga fel vid hanteringen av gods vid distributionscentralerna, vilket till stor del beror på olika standards och rutiner för de olika sändningarna.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

Title: "Everybody is talking about reception but what do they really mean?" - Teacher trainers' experience of work with aesthetic communication in perspective of a receiver with a special attention to the reception of music. The purpose of this thesis is to study the notion of reception among a group of teachers at the department of education at Malmö University. Our principal aim is to illuminate reception in an educational context as well as experiences of the teachers´ work with aesthetic communication in perspective of a receiver within the main subject KME (Culture Media Aesthetics). We are paying special attention to the reception of music since this is a part of our profession.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.

Transit Objects In the Master Essay I argue around two existing levels in the works presented at the graduation exhibition. On the one hand, it is about influence; on the other hand it is about the phenotypes of purpose-ness. In the introduction, I describe the relationship between the shapes that I have come to call Transit objects, and their on the one hand ideological superstructure; on the other hand, the different aspects of their shapes regarding the imitation I, in creating the objects, performed. In the case with the objects shape-aspects, I stand on the thoughts that I found during my bachelor's work, that is, to express the phenotypes of purpose-ness.When it comes to influence, I speculate about how linguistics, and particularly a branch called neuro-linguistics, illustrates how the arguments that make up our world can be transformed. I use a meta-model and a conversation model as a tool to illustrate this. When I, like that, illustrate the plasticity of meaning, and cognition, I note Catherine Malabous taught (in her book What Should we do with our brain?) on the plasticity of the brain in relation to the neo-liberal systems of capitalism. She argues for how the brain has come to stand model for the organization of different types of networks. I hint the link to a future scenario where the desire to influence takes new forms and uses the latest brain research challenges, more specifically the use of ultrasound for the treatment of pain and other similar conditions. This also can be used as generating various types of seizures, pleasant or unpleasant.