Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Introduktion I begreppet holistisk omvÄrdnad ingÄr att sjuksköterskan ska ta tillvara pÄ patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer stÀlls inför bemötande av andliga behov, men det rÄder en brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebÀr, vilket leder till svÄrigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde pÄ elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begrÀnsa mig till att i första hand an-vÀnda mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna pÄvisar en ökad risk för koncentrationssvÄrigheter och svÄrigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jÀmfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i nÄgon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att fÄ, men det Àr viktigt att pÄpeka att 90% av de för tidigt födda barnen Àr friska och gÄr i vanlig klass i skolan..

Rattfylleri Ă€r ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister berĂ€knas köra pĂ„ vĂ„ra vĂ€gar varje dag. Under hela 1980-talet var fĂ€ngelsestraff den vanligaste pĂ„följden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av pĂ„följderna. Den normala strafflĂ€ngden var en mĂ„nads fĂ€ngelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fĂ€ngelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga pĂ„ omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvĂ„rden att lĂ„ta de som fĂ„tt fĂ€ngelsestraff i mindre Ă€n 6 mĂ„nader avtjĂ€na sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

Syftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter och iakttagelser av elever med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor. Forskning har tidigare gjorts inom omrÄdet med fokus pÄ eleverna och hur lÀraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vÄr undersökning Àr dock pÄ lÀraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhÄller sig till eleven med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas pÄ intervjuer med lÀrare dÀr de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om och hur idrottslÀrare motiverar elever till aktivt deltagande pÄ idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslÀrare i en ort söder om Stockholm. LÀrarna undervisar elever frÄn Ärskurs 4-9 och Àr alla nyanstÀllda pÄ skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har Àven observerat dessa lÀrare.ResultatI resultatet finner jag att mÄnga elever redan Àr motiverade till idrott dÄ de antingen idrottar pÄ fritiden eller har bra betyg som mÄl, dock framkommer det att lÀrarna har svÄrt att motivera elever som inte Àr intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag Àven hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de vÀl tÀnker pÄ att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever Àr svÄr dÄ alla elever mÄste motiveras samtidigt.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagoger tar reda pÄ vad elever i skolÄr tre kan (och inte kan) i matematik. Med hjÀlp av intervjuer har vi stÀllt frÄgor till Ätta pedagoger som Àr verksamma i skolÄr tre och har behörighet att undervisa i matematik. I litteraturstudien kom vi i kontakt med begreppen summativ och formativ bedömning som har stor betydelse för hur bedömning gÄr till och följs upp. Resultaten visar att pedagogerna anser att kommunikation Àr viktig bÄde i matematikundervisning och vid uppföljning av resultat. NÀr det gÀller uppföljning genomfördes den pÄ olika sÀtt.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..