Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angÄende  rimligheten i att lÀsa in moraliska budskap i hollÀndsk genrekonst frÄn 1600-talet. Detta görs utifrÄn en diskursanalytisk metod med fokus pÄ textanalys. De texter som behandlas Àr skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrÄgan ur olika synvinklar..

Detta arbete handlar om att kartlÀgga hur idébÀrarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrÄn idébÀrarna sjÀlva, men Àven utifrÄn aktörerna som arbetar med ?Din idé? i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébÀraren kan tÀnkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affÀrsplanen ser ut. Metoden vi anvÀnde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de Ätta aktörerna som arbetar med ?Din idé? och enkÀtundersökning med olika idébÀrare.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

Sammanfattning Energieffektivisering av tre flerbostadshus frÄn 50-talet Detta arbete redovisar vilka ÄtgÀrder som Àr lönsamma ur ekonomisk synvinkel och kan leda till minskad energianvÀndning hos flerbostadshusen pÄ Ystadsgatan 12-18 i Helsingborg. Eftersom dessa flerbostadshus Àr uppförda under 1950-talet och kan anses vara typexempel för flerbostadshus byggda under detta decennium kan detta arbete ge inspiration Ät andra bostadsrÀttsföreningar och hyresrÀttsÀgare som ocksÄ funderar pÄ att göra besparingsÄtgÀrder i sina 50-tals hus. Huvudtanken med arbetet har varit att fÄ ner den specifika energianvÀndningen och inte Àndra de boendes beteende vad gÀller individuell hushÄllsel. Att minska den specifika energianvÀndningen innebÀr att ÄtgÀrder mÄste göras inom följande omrÄde: styr och reglerteknik, installationsteknik och byggnadsteknik. VÄra ÄtgÀrdsförslag Àr tillÀggsisolering av vindsbjÀlklaget och vindsvÄningarna, samt installation av ett solvÀrmesystem.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Inför det hÀr arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklÀdningsrum skapas en struktur som talar om vilka vÀrderingar och normer som ska rÄda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke pÄ vÄrt blivande yrke som lÀrare valde vi att fokusera pÄ skolmiljön. OmklÀdningsrummet efter skolidrotten Àr en plats dÀr elever mÄnga gÄnger Àr avskÀrmade frÄn vuxenvÀrlden. Vi hade en tanke om att detta innebÀr ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. VÄrt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklÀdningsrum pÄverkade pojkars normer och vÀrderingar i början pÄ 1990-talet.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprÀttandet av ÄtgÀrder efter de nationella proven i Är 3 i svenska och svenska som andra sprÄk eventuellt kunde leda till att elever nÄdde kunskapskraven i Är 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de ÄtgÀrder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr grunden Àr att lÀrande sker i det sociala samspelet. För att mÀnniskan ska utvecklas och gÄ vidare i sitt lÀrande behövs stöd och utmaningar frÄn omgivningen. Kommunikation och delaktighet Àr viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgÄngspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument frÄn sexton elever som analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna anvÀnde nationella proven bÄde för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvÀrdig dÄ jÀmförelser görs mellan skolor och kommuner.

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Syftet med detta arbete var att försöka finna motiverande arbetssÀtt som möjliggör att lÀs- och skrivglÀdjen vÀcks/utvecklas i den klass dÀr vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen var förlagd höstterminen 2005. I teoridelen redogörs det dels för olika teoretiska utgÄngspunkter gÀllande vÄr syn pÄ kunskap och lÀrande och dels för de teoretiska utgÄngspunkter som motiverar vikten av arbetet med lÀs- och skrivundervisning i skolan. Slutligen redogörs Àven för olika teoretiska utgÄngspunkter vilka lett fram till valet att arbeta utefter ett tematiskt arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer av sÄvÀl elever som aktiva pedagoger i vÄr datainsamling. Elevintervjuerna lÄg till grund för utformningen av arbetssÀttet och syftet med pedagogintervjuerna var att ytterligare utveckla vÄrt kunnande inom lÀs- och skrivundervisning.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.