Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ den sÄ kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrÄn de förhÄllningssÀtt och synsÀtt som finns i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv pÄ en skola för alla. Skolans styrdokument strÀvar mot en integrerad skola dÀr alla elever skall kunna gÄ tillsammans, samtidigt som varje elev skall fÄ utvecklas och lÀra efter sin egen förmÄga. Detta krÀver stora kunskaper hos lÀrarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar pÄ brister i kompetensen hos lÀrare och Àven i lÀrarutbildningen.

I studien studeras lÀrares och elevers uppfattningar gÀllande positiv feedback. Studien skapar djupare förstÄelse om positiv feedback samt jÀmför lÀrares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktÀr anvÀnts som metod. Intervjuerna har utförts pÄ en skola dÀr tre lÀrare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

Andelen Ă€ldre har under 1900-talet blivit allt fler och Ă„r 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 Ă„r eller Ă€ldre. Fler Ă€ldre och sjuka mĂ€nniskor lever betydligt lĂ€ngre, vilket leder till att sjukligheten bland de Ă€ldre kan komma att öka totalt sett. PĂ„ samma gĂ„ng har de Ă€ldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bĂ€ttre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmĂ€nhet lĂ€gre krav pĂ„ god hĂ€lsa Ă€n yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvĂ„rdnadssituationer. Genom att bland annat frĂ€mja goda kontakter mellan patient och personal kan hĂ€lso- och sjukvĂ„rden bedrivas sĂ„ att den uppfyller kraven pĂ„ god vĂ„rd i enlighet med HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen.

Syftet med detta arbete Àr att förstÄ hur man kan arbeta med skrivprocessen i skolan och om detta hjÀlper elever i deras arbete med texter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag studerat litteratur i Àmnet och genomfört en mindre undersökning dÀr jag provade teorierna pÄ en grupp elever. DÀrefter genomförde jag intervjuer med eleverna för att fÄ veta vad de tyckte om arbetssÀttet. Resultatet av intervjuerna pekar pÄ att skrivprocessen Àr en modell som hjÀlper de flesta elever men krÀver övning och förstÄelse för hur man kan bli hjÀlpt. Dessutom anser jag att varje lÀrare behöver utveckla en personlig modell som passar för dennes undervisningssyfte och grupp elever..

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondentsÂŽ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Allt hÄrdare lagkrav gör att det Àr svÄrt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förÀndra deras utseende.Syftet med examensarbetet Àr att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga smÄhus uppförda under 1900-talet, som Àr möjlig att uppnÄ genom förbÀttring av byggnadernas klimatskal, det vill sÀga tak, vÀggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska vÀrden.Arbetet bestod av en förstudie dÀr tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede dÀr information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede dÀr energibesparande ÄtgÀrdsförslag togs fram och utvÀrderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader frÄn 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-vÀrdesberÀkningar och energiberÀkningar av befintliga byggander och byggnader baserade pÄ föreslagna ÄtgÀrdsförslag.Ingen av byggnaderna nÄdde efter föreslagna ÄtgÀrder ner till passivhuskravet 59 kWh/Är/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/Är/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvÀndning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhÄller sig till och arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd och med den mÄngfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma nÀrmre informanternas perspektiv. UtifrÄn en semistrukturerad intervju har vi fÄtt insyn i tolv informanters tankar och Äsikter.Resultatet av vÄr undersökning visade att vÄra informanter upplevde en svÄrighet i att avgöra om ett barn Àr i behov av sÀrskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. VÄra informanter har sett skilda faktorer till vad som pÄverkar att sÀrskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning Àr att det specialpedagogiska arbetet pÄverkas av olika förhÄllningssÀtt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av sÀrskilt stöd..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagogen arbetar i Är f-5 för att frÀmja en positiv lÀs- och skrivutveckling hos elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien baseras pÄ tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skÄnsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur lÀs- och skrivutvecklingen frÀmjas gÀllande inlÀrningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser Àven specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att informanterna ansÄg sig ha en viktig roll i att frÀmja en god lÀs- och skrivutveckling hos elever i svÄrigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

Syftet med denna studie Àr att pÄ gymnasieskolor undersöka vad elever och lÀrare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lÀra sig grammatik, hur lÀrare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten sÀger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och Àven olika synsÀtt pÄ grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen anvÀnds kvantitativ metod i enkÀtform. Resultaten visar att bÄde lÀrare och elever definierar begreppet grammatik som lÀran om sprÄkets byggnad, det vill sÀga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan.

Studien bygger pÄ tre elevers upplevelser av specialpedagogiskt stöd genom hela sin skolgÄng. Studien har utförts utifrÄn ett elevperspektiv med utgÄngspunkt i narrativ forskning som teori och metod. Med hjÀlp av livsberÀttelser kan dessa elevers erfarenheter synliggöras och ges en röst och kanske pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till förstÄelsen av elever i behov av sÀrskilt stöd. Mina frÄgestÀllningar utgÄr dÀrför utifrÄn berÀttelseforskningens struktur i form av intrig och vÀndpunkter. Litteraturen; tidigare forskning pÄ omrÄdet samt rapporter av Skolverket ger en negativ bild av hur situationen för elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut idag.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att ta reda pÄ hur FMT kan stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med tvÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT har en plats i grundskolan. Med FMT som resurs, skulle fler elever kunna fÄngas upp och fÄ stöd med lÀs- och skrivinlÀrning. Fler elever skulle kunna ta till sig skolans undervisning och dÀrigenom klara skolans mÄl. .

Syftet med examensarbetet var att jÀmföra och utvÀrdera tvÄ befintliga arbetssÀtt med avseende pÄ vilket arbetssÀtt som Àr bÀttre för att utveckla begÄvade elevers kunskap inom Àmnet matematik. Under slutpraktiken, hösten 2001, arbetade vi pÄ olika sÀtt pÄ tvÄ skilda praktikskolor inom LuleÄ kommun. Dessa olika arbetssÀtt utvÀrderades med tvÄ sluttest, dÀr testet Kaninburen var de vi focuserade mest pÄ. Testet var övergripande och behandlade alla delmoment i undersökningsavsnittet rymdgeometri. Försökspersonerna bestod av tvÄ grupper pÄ fem respektive sex elever i Ärskurs 9, gemensamt för dessa var att de hade betyget MVG.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra lÀrares bemötande gentemot elever ur ett könsperspektiv. I studien genomfördes observationer i grundskolans tidigare Är, bÄde pÄ grupp- och individnivÄ. PÄ gruppnivÄ studerades fördelningen av lÀrarens kontakter mellan pojkar och flickor. DÄ en medvetenhet fanns om att enskilda elever kunde ta stor del av lÀrarens uppmÀrksamhet, behövdes en kompletterande observation som tittade pÄ fördelningen av lÀrarkontakter pÄ individnivÄ. Genom observationerna framkom det pÄ gruppnivÄ en stor variation i resultatet.