MÄnga elever i grundskolans Är 9 har idag svÄrt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever Ängrar sina val i efterhand vilket tar energi frÄn bÄde elev och skola dÄ byten mellan olika gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sÄdana önskvÀrda byten utan gÄr ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av sjÀlvinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville ocksÄ studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande Är pÄverkar deras val till gymnasiet.

The terms?inclusion? and? a school for all? are closely connected. The question schools can ask themselves is how they choose to create inclusion and a school for all and also in what perspective. The purpose with this study was to find out how the headmasters and the teachers at ?Blommans skola? reasoned about the definition ?inclusion?.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om specialpedagoger anvÀnder sig av ett musiskt/estetiskt förhÄllningssÀtt till lÀrande för att underlÀtta inlÀrningen för elever med koncentrationssvÄrigheter. Med musiskt/estetiskt lÀrande menar vi att hela kroppen Àr integrerad i lÀrandet och att olika uttryckssÀtt möjliggör tillÀgnandet av ny kunskap. VÄr tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men pÄ grund av fÄ tillgÀngliga informanter sÄ har vi Àven gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska omrÄdet. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktÀr. Genom intervjuerna har pedagogernas syn pÄ koncentrationssvÄrigheter och musiskt/estetiskt lÀrande och dess koppling synliggjorts.Vi har Àven studerat lÀroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lÀrande i skolan dÀr det stÄr att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov och att de har rÀtt till att fÄ anvÀnda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting Àr mer orÀttvist Àn att mÀta alla med samma mÄtt? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lÀrande förekommer i vÄra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvÄrigheter men det Àr ett förhÄllningssÀtt till lÀrande som samtidigt kan försvÄra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vÄr text för att vi anser att barn Àr en stÀllning de yngre individerna alltid har men elever Àr de endast i skolsituationer.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lÀsstöd, ökat behov Àr termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det Àr inte ofta eleverna sjÀlva fÄr komma till tals och mycket har förÀndrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer pÄverkar nyanlÀnda elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlÀnda elever och lÀrare samt observationer pÄ plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av förestÀllningar baserade pÄ etnicitet, ras och genus som upprÀtthÄller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter ocksÄ de nyanlÀnda eleverna i form av en tydlig norm om ensprÄkighet pÄ bekostnad av att elevernas förstasprÄk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervÀrderas.

Syftet med denna fallstudie Àr att skildra hur interaktionen mellan elever respektivemellan lÀrare och elever ser ut nÀr elever arbetar med genren insÀndare i svenskasom andrasprÄk. Studien baseras pÄ tre genomförda klassrumsobservationer, tvÄinspelningar av gruppsamtal dÀr elever medverkar samt en intervju med lÀraren isvenska som andrasprÄk, grundlÀggande kurs. Det Àr 16 informanter som deltar istudien. Informanterna gÄr pÄ SprÄkintroduktion. Resultatet visar att undervisningenÀr utformad enligt cirkelmodellen, vilket Àr en modell för hur man stegvis bygger uppkunskap kring hur man skriver inom olika genrer.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och BurgÄrden. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gÀllande bokbestÄnd,utlÄning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas stÀllning m m.Hvitfeldtska inrÀttades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landomrÄden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar frÄn samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket Àven offentligt (det första i Göteborg).

Denna studies syfte har varit att undersöka hur tre engelsklÀrare anpassar den ordinarie undervisningen till de nyanlÀnda elevernas olika behov. Fokus var frÀmst pÄ anpassning men studien sökte Àven svar pÄ om det fanns andra faktorer som enligt engelsklÀrarna var av betydelse för den nyanlÀndes skolframgÄng i Àmnet engelska. Ytterligare tog studien reda pÄ vilka fördelar respektive utmaningar som fanns i arbetet med de nyanlÀnda eleverna enligt engelsklÀrarna. De empiriska metoderna som har anvÀnts har varit en variant av etnografisk metod med klassrumsobservationer samt intervju och enkÀtfrÄgor som sedan har transkriberats. Studien har haft ett lÀrarperspektiv.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.