Syftet med studien Àr att undersöka om begÄvade elever i Ärskurs 1-6 identifieras i dagens skola, vilket stöd de i sÄ fall fÄr, samt Àven vad som anses vara en begÄvad elev. Undersökningen Àr kvalitativ och som datainsamlingsmetod anvÀndes semistrukturerade intervjuer. 3 rektorer och 2 pedagoger intervjuades pÄ 3 olika skolor. Resultatet visar pÄ att alla respondenter ansÄg att det var svÄrt att skapa en uppfattning om vad begÄvade elever Àr, samtliga menade dock att det inte behövde bero pÄ vad eleverna presterade. Vissa respondenter ville inte anvÀnda sig av begreppet sÀrskilt begÄvad dÄ de ansÄg att det var ett negativt laddat ord.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvÄrigheter och de pÄverkande faktorer i arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt att undersöka om de vidtagna ÄtgÀrderna leder till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. I undersökningen ingÄr pedagoger frÄn tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolÄren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehÄller litteraturgenomgÄng, intervjuer och dokumentanalys. Studien Àr baserad pÄ tio öppna intervjuer och analys av 48 ÄtgÀrdsprogram som har upprÀttats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn tre frÄgeomrÄden; SkolsvÄrigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. VÄr hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvÄrigheter utifrÄn den förförstÄelse de har och den kultur som rÄder i skolan samt att sÀttet att beskriva svÄrigheter prÀglar de vidtagna ÄtgÀrderna. Resultatet visar att hypotesen hÄller men visar ytterligare ett perspektiv pÄ skolsvÄrigheter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och jÀmföra vilka arbetssÀtt och strategier lÀrare med olika pedagogiska inriktningar anvÀnder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsÀttningar och individuella behov sÄ att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar pÄ elever med koncentrationssvÄrigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tre skolor dÀr vi genomförde intervjuer med lÀrare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lÀrarna ser pÄ elevers koncentrationssvÄrigheter samt vilka arbetssÀtt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde Àven fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssÀtt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.VÄrt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus pÄ elevernas koncentrationssvÄrigheter.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Detta Àr en studie som tagit sin utgÄngspunkt i begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? med fokus pÄ barn och elever med ADHD/DAMP utifrÄn ett medicinskt kontra pedagogiskt/psykosocialt perspektiv. Inom dessa perspektiv har det varit mÄnga kritiska röster och skilda Äsikter för vilka insatser som Àr bÀst för barnen. Fokus har Àven riktats mot huruvida diagnosen kan hjÀlpa barn eller inte. Konstitueringen av barn i behov av sÀrskilt stöd har förÀndrats.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Skolverkets diskurs kring lÀrare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer dÀr utsagor om mobbande lÀrare jÀmförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan Är 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjÀlp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som anvÀnds Àr Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lÀrare sÀllan omnÀmns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur tvÄ olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste Ären dÄ flygmarknaden samtidigt har prÀglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jÀmfört denna kris med den kris företaget hade pÄ 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att anvÀnda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Begreppen nÀrstÄende och familj innefattar de personer som stÄr en patient nÀrmst. Historiskt finns nÀrstÄendes behov av stöd beskrivet redan i slutet pÄ 1800-talet. De senaste 70 Ären har nÀrstÄendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utstrÀckning involverats i vÄrden. Delaktighet i omvÄrdnaden Àr ett grundlÀggande behov som kan hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna trygghet och meningsfullhet i sin situation. NÀrstÄende beskrivs bÀra pÄ en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

VÄrt arbete handlar om huruvida leken finns och anvÀnds som redskap kopplat till lÀrandet med klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd. Vi har genomfört observationer i tre olika klasser och samtalat med respektive pedagoger, vi har Àven lÀst relevant litteratur bl.a. om Stern, Piaget och Vygotskij. VÄr tes Àr att pedagogerna i klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd tar hjÀlp av leken som pedagogiskt verktyg för att stimulera och lÀra eleverna. Syftet Àr att belysa leken och koppla det till lÀrande, genom att besöka tre klasser med barn med behov av sÀrskilt stöd.