Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten. Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas. Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare.

I jakten på att öka försäljningen och skära i kostnaderna inom detaljhandeln så ökar tempot och den psykiska miljön hårdnar i butikerna för de anställda. Kunderna blir alltmer kunniga och ställer allt högre krav, både på gott och ont. Inom butiken ställs det allt större krav på köpmannens/butikschefens ledaregenskaper för att hon/han ska kunna motivera och därigenom behålla sin personal och kunderna i slutändan. Inom en franchiseverksamhet som 7-Eleven så driver den egna företagaren sitt företag med uppbackning ifrån franchisegivaren Reitan Servicehandel. Att lära sig motivera personalen i sin verksamhet är flerdimensionellt och inte alltid det lättaste att lyckas med..

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Vår undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster på Stockholms fondbörs under åren 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av året jämfört med sista delen av året. Vi har även observerat en förändring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta påvisas både i vår studie av 15-15 månadsavkastningar samt i vår studie av kalendermånadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande är stark under 1990-talet samt att effekten även håller i sig in i februari månad.

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Är det möjligt att arbeta med grafik från 1980-talet för att forma om och lansera på nytt? Kan man komma bort ifrån klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn på 1980-talets stil som går att använda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det är en del av våra liv och en beståndsdel som ständigt ändras av medias rörliga plattform. Den ständiga förändring som design för med sig blir många gånger ifrågasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rätt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pålägg av texturer och färg/form på fotografier, visar mitt arbete en bildserie som är skapad med färg och form från 1980-talet.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..