Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter..

Rydaholmsmetoden är en lästräningsmetod för elever med bristande automatisering i avkodningen av ord. Syftet med denna undersökning är att diskutera hur olika lärare arbetar med Rydaholmsmetoden. Utöver detta utreds hur metoden passar för olika elever och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med metoden. I undersökningen har sex lärare intervjuats som alla har erfarenhet av Rydaholmsmetoden. Fyra lärare arbetar på grundskolor i Skåne och två av dem på grundskolor i Småland.

Title: Det nya Ryssland - En inblick over Rysslands utrikespolitik under 2000-taletAuthor: Tim Balder and Jens KindhLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceAutumn term 2011The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how the Russian foreign policy is, how it is conducted and how it may develop in the future. To do that, we are going to try to answer the following questions:What characterizes Russia's official foreign policy?What theories are there for the Russian foreign policy?How can the various theories explain the Russian foreign policy actions at the international level?Our theory is to try explaining how the Russian foreign policy is continuing its development during the 21st century through three theories known as the Western liberalism, Pragmatic nationalism and Fundamental nationalism. Furthermore, to explain Russia's foreign policy and their behaviour, we are going to use the two foreign policy doctrines from 2000 and 2008. In addition, books and articles will also be used to explain how Russia's foreign policy is conducted and developed..

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

This study has been made to evaluate if there is a significant difference between non-estral intact versus ovariohysterectomized queens in their production of estradiol after exogenous gonadotrophin-releasing hormone stimulation. The purpose is to find a tool, which can help to diagnose if a free-roaming queen is already ovariohysterectomized or not. There are also other situations where this tool could be useful, for example to diagnose the ovarian remnant syndrome. Previous studies in bitches have shown that GnRH-stimulation is an excellent tool to diagnose the presence of ovaries in the bitch. Eleven ovariohysterectomized and eleven intact queens have been included in this study where we have analyzed plasma estradiol and progesterone concentrations before and after a single intramuscular injection of the GnRH agonist buserelin (Receptal?).

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden.

I uppsatsen redovisas en studie som gjorts om ett multiplikationsprojekt, som går under namnet Multiplikationsklubben, vilket genomförs av lärare på två skolor i Mellansverige. Projektet syftar till en större måluppfyllelse i matematik genom en bättre automatiserad multiplikationstabell hos eleverna i grundskolans tidiga år. I studien granskas bakgrund, motiv och mål med Multiplikationsklubben. Elevers och lärares olika uppfattningar om multiplikation och tabellkunskaper samt syn på vad multiplikation innebär jämförs med de uppfattningar som olika forskare uttrycker i litteraturen. Genom intervjuer med två lärare och tolv elever på en av skolorna som deltar i Multiplikationsklubben analyseras projektet mot bakgrund av forskning i ämnet.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

Titel: Negative campaigning: En kartläggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SäweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap på Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlägga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hälften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: Våra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfällig uppgång under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och låg på 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Purpose: The purpose of this study is to examine how venture capitalists implement ESG issues internally, as well as before the investment decision and during the investment period.Theoretical framework: The theoretical framework consists of previous studies that identify different driving forces behind the work of the ESG and present a number of different strategies for implementing ESG issues in the investment process.Method: This study aims at providing an understanding of a phenomenon which implies an inductive approach. This thesis applies a qualitative method of data collection in the form of semi-structured interviews. The sample in this study consists of venture capital companies that were members of the SVCA (Swedish Venture Capital Association) during the time of the survey, 2015.Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data that was generated from eleven interviews conducted with eleven different investors in the venture capital sector.Conclusion: This study indicates a lack of written policies regarding internal work with ESG-issues which were offset by the application of the "unwritten" policies. Implementation of ESG-issues during the pre-investment phase was dominated by an avoidance of investments in sectors which lead to a negative impact on society. During the post-investment phase ESG-issues was integrated by monitoring the portfolio companies' operations.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur idrottssituationen har sett ut för svenska och finska kvinnor under 1900-talet fram till idag. Hypotesen är att stora framsteg har gjorts inom idrotten för kvinnor under ett århundrade. Frågeställningarna är: hur såg möjligheterna till idrottsutövande ut för kvinnor i Finland och Sverige på 1920?70 talet? Hur ser kvinnoidrotten i Finland och Sverige ut i dagsläget?MetodSammanlagt deltog 104 kvinnor i åldern 36-84 år i studien, där majoriteten av undersökningsdeltagarna var födda på 1950- och 60-talet. Till denna studie användes en kvantitativ metod i form av enkätundersökning.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och analysera åtgärder med hjälp av diskursanalys i åtgärdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur åt-gärderna är formulerade, dels om att diskutera vilka följder åtgärderna kan få för elevens lärande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av särskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i åtgärderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats användes det sociokulturella perspektivet på lärande. I detta perspektiv är lärande något som uppstår i samspel mellan individen och kollektivet. Språket blir betydelsefullt eftersom det är genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det är individens viktigaste instrument för att förstå och interagera med sin omvärld.

Detta uppsatsarbete har syftat till att undersöka hur familjers möten med skolan sett ut och familjernas upplevelser av dessa möten. Mötena har utspelat sig under barnens grundskoleperiod år 1-9. De har delgivit sina minnesbilder av inte bara ett möte, utan av långa serier möten, som sträcker sig över tid och som tillsammans bildar en process. För att få en uppfattning om detta skeende har jag följt följande teman och frågeställningar under arbetets gång:? Vem tar initiativet till mötet skola ? familj?? Vad avhandlas på dessa möten ? innehållsmässigt?? Hur uppfattar familjen skolans agerande och sitt eget deltagande?? Vad i resulterar mötena?? Hur sker problemlösningen och hur ser åtgärderna ut?? Vilka konsekvenser får problemlösningarna för elevens skolgång?Familjerna som ingår i studien har eller har haft sina barn placerade på en resursenhet, en extern enhet utanför den ordinarie grundskolan.