I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Den här uppsatsen handlar om hur campingturismen växte till i Piteå på 1950- och -60-talet, och gjorde området till ett av Sveriges populäraste campingområden. Enligt statistiken hade Piteå 4% av den totala campingen i hela riket 1968. Vår uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just Piteå kom att få en sådan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förändring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersättas av boende i eget tält eller hyrd stuga på campingplats. I mitten på 1950-talet blev frågan om anläggande och drift av campingplatser en kommunal angelägenhet, delvis beroende på att olika intresseföreningar hade börjat uppmärksamma förändringen i turistbeteendet.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Syftet med denna uppsats är att ge en inblick i elevledda utvecklingssamtal som praktik samt att återge en nyanserad och omfattande bild av denna praktik. Vår uppsats ämnar besvara följande frågeställningar:? Vad kännetecknar elevens roll som ?samtalsledare? i ett elevlett utvecklingssamtal ochhur hanterar eleven denna roll?? Vad kännetecknar förälderns roll i ett elevlett utvecklingssamtal och hur hanterarföräldern den rollen?? Hur hanteras prat om problem utifall sådana situationer uppstår?Metoden vi använt oss av är att lyssna på och transkribera för uppsatsen relevanta och intressanta delar av vårt material vilket består av inspelade elevledda utvecklingssamtal. Den analysmodell vi brukat är fallanalys. Vår analysmodell, och tillika teoretiska anknytning, utgörsäven av tillämpad Conversastion Analysis.Vårt resultat pekar på att eleven undantagsvis ?tillåts? agera samtalsledare fullt ut, utan att lärare och föräldrar erövrar denna uppgift, vilket i somliga fall leder till att eleven måste försvara sin roll.

Dvala-predikande var ett fenomen som förekom inom extatiska väckelserörelser i Sverige och Finland vid slutet av 1700-taletoch under 1800-talet. Det var huvudsakligen kvinnor ifrån de lägre samhällsklasserna, men ibland även barn som dvalapredikade.Dessa framförde ofta sina budskap liggande i ett dvala-liknande tillstånd. I det här arbetet presenteras en av dessakvinnor, Inga Elisabeth Jansdotter, som levde i Uppland vid mitten av 1800-talet, samt det källmaterial som finns tillgängligtom henne..

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter.

Detta arbete är en studie av de ämneskoncept och traditioner som präglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslå åtgärder för att förbättra kulturarbetet i allmänhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans ämnen. Mot dessa resonemang speglas fortsättningsvis resultatet av arbetets fältstudie som är en samtida blick in i några bildpedagogiska rum. Fältstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella ämneskoncept tar sig uttryck i bildlärares tänkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlärare, utbildade vid olika tidpunkter har berättat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (årskurs 6-9). I analysen av materialet utgår jag ifrån bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar på många glädjeämnen men också att bildämnet utformas av den enskilde bildlärarens ämneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt måltänkande som utgår från kursplanen i ämnet Bild för grundskolan.

I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som användes var en enkät där frågorna var fasta men med inslag där respondenten fick möjlighet att lämna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola där tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes där de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ledarskribenterna i olika svenska tidningar, som deltog i debatten om Undénplanen i Sverige i början av 1960-talet var samt vilka som var för respektive emot det undénska förslaget. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidorna, som fanns till förfogande under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade Undénplanen på respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av debattörerna var skeptiska, avvaktande och kritiska till Undénplanen, då de fann den vara orealistisk, naiv och farlig för såväl Sverige som världsfreden om den skulle tillämpas..

Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp.Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning.