BAKGRUND:I vår bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vårt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar även vår teoretiska ram som utgår från Cummins modell för andraspråksinlärning och Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt. Vi presenterar även vår analysmodell för ordförrådsdidaktik som utgår från Pikulski och Templetons vokabulärutveckling.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ordförrådsundervisningen i ett andraspråksperspektiv uttrycks och gestaltar sig på tre nivåer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivåer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vår fallstudie har vi använt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus på ordförrådsutvecklingen låg på elevnära och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade självständigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivå.

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det Talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare.

Ämnet för denna uppsats är diskurspartiklarna well och indeed i Caitlin Morans How to be a Woman (2011) och dess svenska översättning Konsten att vara kvinna (2012). Syftet är att undersöka hur och om översättaren, Molle Kanmert Sjölander, har översatt dessa diskurspartiklar. Undersökningen fokuserar på vilka metoder, ord och formuleringar som har använts för att översätta well och indeed i måltexten. Med Nidas teori om formell och dynamisk ekvivalens som utgångspunkt diskuteras huruvida översättningarna kan betraktas som dynamiska. Studien innefattar också teorier om well och indeed samt vilka effekter en utelämning av dessa diskurspartik-lar i översättningen kan få.

Att drabbas av afasi kan innebära att en högst mänsklig förmåga går förlorad, vilket kan begränsa patientens kommunikationsmöjligheter. Därmed ställs högre krav på den icke verbala kommunikationen. Vårdpersonal beskriver svårigheter att skapa förståelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvårdnaden kan därför inte anpassas till den unika människan. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa och sammanställa befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvägar integreras, i omvårdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

How do you summarize the content of a fictional work, let?s sayLord of the Rings, into a few "telling" words that may represent it? This master?s thesis is a comparative study of how library users? freely chosen tags/keywords deviate from controlled vocabulary made by professional indexers when representing fiction. The thesis answers four main questions:? Do the tags that the library users give fictional works correspond to the categories used in professional indexing in Sweden?? Do the tags follow the standards for vocabulary, semantics and syntax used when indexing professionally?? Do the tags add something to document representations?? Are there differences between the tags used for adult fiction and the tags used for children?s literature?With a starting point in indexing theories of Frederick W. Lancaster, Annelise Pejtersen, and the semiotic theory of the indexing process of Jens-Erik Mai, 383 tags from totally 70 fictional works are analyzed.

Oflyt i tal är något som förekommer hos alla Talande människor och likadant är det med gester. Det är dock inte självklart hur de är relaterar till varandra. Det finns få studier inom området och ännu färre med svenskTalande försökspersoner. Denna studies syfte är att se hur gester påverkar talflytet hos personer med svenska som modersmål och om det finns någon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med åtta försökspersoner i åldrarna 20?30 år som har svenska som modersmål.

Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. Från början var det kortfilmer som skapades men från 30-talet ökade intresset för animerade långfilmer. Visionären Walt Disney ville skapa den första engelsk Talande animerade långfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna premiär. Metoden som användes när Snövit producerades var cellmetoden. Idag använder man ofta datorn när man vill producera den animationsfilm.

Taligenkänning som verktyg vid direkttextning av tv-program har börjat användas på försök av några utländska tv-bolag. I examensarbetet undersöks möjligheten att använda svensk taligenkänning för att direkttexta tv-program på Sveriges Television. Ett av de största hindren för talbaserad direkttextning är att den kognitiva belastningen ökar vidsamtidigt lyssnande, Talande, och skrivande. Dessa tre moment måste kunna utföras samtidigt av textaren. Undersökningar visade att det borde vara fullt möjligt att arbeta på detta sätt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och belysa pedagogers syn på rörelseaktiviteters betydelse för barnens språkutveckling. Jag vill också få kunskap om man arbetar på olika sätt med rörelseaktiviteter och språkutveckling när det gäller barnens ålder.Jag har använt mig av intervjuer som verktyg för att uppnå syftet med min undersökning. När jag formulerade mina intervjufrågor utgick jag från min frågeställning. Jag valde att genomföra intervjuerna via mail. Jag har intervjuat 5 pedagoger.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.