Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, due diligence, genomfördes och tittade även på trender som präglade utvecklingen. Sex år senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat närmare på är de påståenden som artikeln gjorde om due diligence, som det såg ut då. Vi har även försökt besvara vår huvudfråga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

Den här uppsatsen syftar till att belysa den kristna bönen ur ett inifrånperspektiv, d.v.s. utifrån de troendes egen syn på bönen ? dess innersta väsen och gestaltning. Genom studium av andlig litteratur samt genom kvalitativ analys av en enkätundersökning har jag funnit att synen på bönen, ytligt sett inte har förändrats mycket sedan bibelns tid, man talar om bönen i samma termer nu som då, men dess innebörd har fått en fokusförskjutning från gud till människan..

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare.Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer.

Syfte och problemområde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjälpt par till att få en förbättrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen på dessa faktorer. Vi ville också se vad som var verkningsfullt i familjerådgivningens behandling.Metod: Utgångspunkten var par som genom samtal i familjerådgivning upplevde sig ha fått en bättre relation. Intressebrev skickades ut genom två olika familjerådgivningsbyråer i Göteborgsområdet och par i bekantskapskretsen tillfrågades också om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och män intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerådgivningen, vardagslivet, familj och nätverk. För analys av materialet användes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.

Björklund, C & Du Rietz, C. Omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. En intervjustudie: Sjuksköterskors upplevelse om påverkan på omvårdnadskvalité. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011 Bakgrund: Patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke är en stor patientgrupp som är i behov av god omvårdnad för att förbättra patienternas återhämtningsprocess då de annars har en ökad risk för depression och dödlighet jämfört med de strokepatienter utan kommunikationssvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. Metod: Empirisk intervjustudie med sex informanter från avdelningar av neurologisk art på ett sjukhus i södra Sverige, med induktiv metodologisk ansats.

Bakgrund:Anknytning är en relation som bildas mellan barn och föräldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att få omvårdnad och förälderns vilja och förmåga att ge omvårdnad. Hur anknytningen mellan barnet och föräldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad både intellektuellt och känslomässigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar är det vanligare med psykisk ohälsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmärksamhetsstörning och sociala problem. Alla föräldrar som har barn mellan 0-6 år erbjuds generellt stöd i sitt föräldraskap inom barnhälsovården.

Arbetsmarknaden är en viktig arena för att människor ska känna sig delaktiga i samhället. För dem som länge befunnit sig i ett utanförskap är det svårt att få ett jobb. Sociala arbetskooperativ har som mål att integrera utsatta grupper i arbetslivet och har blivit ett viktigt inslag för en inkluderande arbetsmarknad. Undersökningen omfattar tre sociala arbetskooperativ som ingår i ett konsortium. Arbetssättet som används i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kallas karriärstöd.

I januari 2009 bildades Vectura Consulting AB genom en sammanslagning av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Vectura arbetar med transportinfrastruktur och har kontor på 40 orter i Sverige. Trafikverket utkom 2010 med en ny publikation, Arbetsplan ? Handbok. Där ställs nya krav på utformningen och innehållet i arbetsplanen.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig tillbarn med traumatiska erfarenheter.I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma.