Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom vården. Motiverande samtal användes till en början inom beroendevården men används idag för att motivera alla typer av livsstilsförändringar. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare som arbetade på ett sjukhus i Mellansverige.Samtliga deltagare hade gått en kurs i Motiverande samtal och använde det i sitt dagliga arbete. Resultatet redovisades utifrån studiens syfte och visade att deltagarna upplevde att motiverande samtal ger dem en trygghet att luta sig tillbaka på, då de får en tydlig ram på hur samtalet skall utformas. Deltagarna upplevde att det var svårt att ta till sig och använda motiverande samtal i början.

Uppsatsen syftar till att belysa det svåra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hålla i svåra samtal är en chefsuppgift som författarna anser bör uppmärksammas. Undersökningen som gjorts är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svåra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svåra. Det samtal som respondenterna ansåg var svårast att hålla var det att framföra kritik till medarbetare, därefter kom missbrukarsamtal.

SammanfattningHur gör lärare i praktiken som får sina elever att använda engelska som arbetsspråk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar läraren? Dessa frågor ville jag försöka få svar på.Mitt syfte var att försöka förstå hur lärare skapar en lärandesituation där eleverna använder engelska som arbetsspråk. Därför sökte jag upp en lärare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in på band. Läraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Logopeder som träffar barn med språkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krävs då barnet och familjen är två- eller flerspråkiga. I denna fallstudie beskrivs språkanvändningen i en trespråkig familj som bor i Sverige. Den flamländsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmål med dottern Betty enligt språkstrategin one parent ? one language (OPOL).

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Narkotikamissbruk är ett folkhälsoproblem i Sverige. Allt fler personer med denna problematik söker hjälp och stöd med hjälp frånsjukvården. Motiverande samtal(MI)ären samtalsmodell som sjuksköterskoranvändersomettverktygför att ge stöd till personer mednarkotikamissbruk, dettaför atthjälpa dem att finna motivation till attreducera sittmissbruk. Syftet med litteraturstudien var att belysa om motiverande samtal kan stödja personer med narkotikamissbruk. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av 14 artiklar som bearbetadesoch sammanställdesför att få fram ett resultat.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Syftet med denna studie är att undersöka om samtal kring skönlitteratur bidrar till förskolebarns lärande samt hur pedagoger i förskolan arbetar för att inkludera samtal i ett skönlitterärt temaarbete. I studien har uppstarten av ett skönlitterärt temaarbete med fokus på samtal har under ett flertal tillfällen observerats på en förskoleavdelning, där det endast går femåringar. I observationerna har det bland annat fokuserats på en pojke som under observationernas gång tydligt visar att ett lärande kan ske utifrån samtal kring skönlitteratur..

I denna uppsats undersöks språklig återkoppling i målstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan språklig återkoppling och typen av angränsande talakt samt att studera prosodins roll för återkopplingens tolkning. Tre dialoger på sammanlagt ungefär 22 minuter analyserades. Språklig återkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som är en reaktion på en talares yttrande och som har ett visst syfte, från lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör anspråk på turen..

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid måltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmål. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsättet på lärande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev måltidssamtal utifrån olika synvinklar. Tillsammans användes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet på förskolan.All kommunikation mellan såväl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika åldrar och barn som kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade språket är den vanligaste kommunikationsformen både vid fri lek och styrd aktivitet på förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna på förskolan använder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppspråk som förstärkning och förtydligande av det talade språket särskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men också vid andra kommunikationstillfällen i fri lek..

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.