Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjänster i de fordonssystem som ingår i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara påbörjat övergången till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som är mångsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omställningen från invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krävs att åtgärder vidtas på ett stort antal områden.Om förband skall kunna uppträda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgänglighet, hög precision och i färre antal, måste stor vikt läggas åt att ökatillgängligheten hos de förband som ingår i insatsförsvaret.Civilt sker förändringar framförallt utifrån krav på ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjänster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.åkerinäringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militär teknologi, t.ex. Internet. Idag ärdet precis tvärtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillämpning i militära miljöer.En möjlig väg för att öka den taktiska tillgängligheten och förbättra förutsättningarna förförbanden att bibehålla kravställd uthållighet kan vara att införa telematikbaserade tjänsteri förbandens fordon..

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM.

Uppgiften har inneburit att utreda och redovisa några av de möjliga sensoralternativ som med ett 10-årigt perspektiv är möjliga att implementera i en svensk UAV motsvarande det svenska UAV - systemet ?Ugglan?. Fokus avseende uppgifter för UAV ? systemet har legat på taktisk nivå med inriktning mot spaning och ledning av indirekt eld. Slutligen har uppgiften varit att värdera de olika sensoralternativen och förorda vilken eller vilka sensorer i kombination som ger bäst effekt sett till tänkt användningsområde för UAV´n.

Denna uppsats behandlar frågan huruvida användningsfallsmetoden klarar av att fånga upp alla de krav som behöver tas fram under ett systemutvecklingsprojekt. Rapporten undersöker också vilka metoder som en utvecklare eventuellt behöver använda för att få med samtliga krav, tillsammans med bakomliggande motiv. Undersökningen utfördes gentemot tre större systemutvecklingsföretag. Rapporten konstaterar att användningsfallsmetoden är väl lämpad för att fånga funktionella krav, men den fungerar sämre när det gäller hanterandet av icke-funktionella krav. För att lösa detta dilemma har företagen valt att utveckla egna metoder i denna del av kravfångsten, men betonar att kravfångarens erfarenhet och praktiska kunskap är en ovärderlig tillgång under kravfångsarbetet.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext.

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

??I ett systemutvecklingsprojekt är kravspecifikation en av de främsta nyckelfaktorerna för att åstadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer känner sig tillfredsställda med. Teorin innehåller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjälpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  När ett system väl har implementerats och sats i drift är vidareutveckling, anpassning samt underhåll av stor betydelse för hur väl systemet kommer att fungera i framtiden, som präglas av förändring. Trots detta förekommer det betydligt färre rekommendationer angående hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och påvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet.Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare..

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

Jordbruket är den mest klimatkänsliga sektorn som både påverkas av och påverkar klimatförändringarna. Ekologiska livsmedel är att föredra ur miljösynpunkt då konstgödsel och bekämpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-märkningen är Sveriges mest kända miljömärkning och visar att en vara är ekologisk odlad. KRAV når i dagsläget inte ut till många konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen känner till KRAV men KRAV-märkningen utgör endast 4 procent av försäljningsvärdet för livsmedel. KRAVs mervärden är djuromsorg, hälsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.