Syfte: Syftet med arbetet är att belysa ämnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i Luleå. Arbetet bör ses som en inspirationskälla för vidareutveckling av området och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsområde med vistelsevärden över hela året. Frågeställning: Hur kan ett strandnära grönområde i centrala Luleå gestaltas för att skapa rekreationsvärden över hela året? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. Här presenteras teorier och undersökningar om människors aktiviteter och förhållande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats är skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind är en viktig faktor vid klimatplanering och därför koncentreras en del av litteraturstudien på teorier om vind. Främst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Vittring av pyrit och andra sulfidmineraler orsakar stora miljöproblem i form av ett surt lakvatten (AMD) och höga halter tungmetaller. Svärtträskgruvan är en nedlagd zinkgruva varifrån lakvatten innehållande metaller såsom zink, kadmium och nickel bildas från oxiderande gråbergsdeponier som finns i området och sprids till recipienten. I dagsläget samlas allt lakvatten till en utsläppspunkt där det behandlas med kalk och järnsulfat innan det når en sedimentationsbassäng. Sedimentationsbassängen mynnar sedan via ett utlopp direkt ut i Börtingbäcken. En effekt av detta är att pH-värdet i den övre delen av Börtingbäcken har ökat.Flera mindre gråbergsdeponier är idag utspridda över gruvområdet.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler människor idagbor i tätorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, ångest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förväntas mental ohälsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela världen år 2020, oavsett kön ochålder. När städer växer sker det ofta på bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftatyngre än de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hållbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet är därför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hälsa och stress. Syftet ärockså att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hållbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för återhämtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillåterhämtning.