Syftet med vår studie är att lyfta fram hur media beskriver en person som utför en självmordsattack. Själva utgångspunkten i studien är det terrorattentat som den 11 december 2010 drabbades Sverige, då självmordsbombaren Taimour Abdulwahab utlöser en hemmagjord bomb mitt i centrala Stockholm. Vi har gjort en kvalitativ studie, metoden som vi har använt oss av för att analysera vårt material är kritisk diskursanalys, materialet består av nyhetsartiklar från två dagstidningar och två kvällstidningar.Resultatet visar på att beskrivningen av Taimour Abdulwahab som en idealisk gärningsman är allra vanligast. Det finns beskrivningar av Taimour Abdulwahab som det idealiska offret i vårt material men dessa är inte särskilt många till antalet och det är heller ej lika målande eller skiftande i sina beskrivningar. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att man i några fall valt att beskriva honom utifrån ett mer neutralt perspektiv, varken som gärningsman eller offer.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen.Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.