Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

Under våra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken på stress. Därför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjälp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, självförtroende och lust att lära. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfällen, observationer och utvärdering med barnen har vi fått ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda än vi gjort.

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet..

Den här uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt värde än andra och hur detta estetiska fokus kan uppnås samt hur detta påverkar spelen och dess värde. Syftet är att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemområdet utfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanställdes med reflektioner kring hur processen påverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhållningssätt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan användas för att skapa sammanhållna och starka upplevelser. .

Den höga konkurrensen mellan företag gör det allt viktigare att ligga i framkant med enmodern och teknisk utveckling. Detta driver företag att fokusera på InnovationManagement genom att utveckla metoder för att mer effektivt kunna dra nytta avpersonalens kreativitet och engagemang. Detta är nödvändigt för att bibehålla enkontinuerlig och hållbar utveckling.Syftet med denna studie är att skapa förståelse över hur företag får in tekniska idéer frånde anställda och hur dessa idéer utvärderas. Studien påbörjades med att få engrundläggande förståelse av begreppet innovation. Detta följdes av en fallstudie påföretaget ABB Capacitors med intervjuer och en enkätundersökning som utvärderadesgenom en statistisk analys.

Uppsatsen är avsedd att vara ett inlägg i frågan om hur vår grundläggande yrkesidentitet präglar våra identiteter som psykoterapeuter. Den tar upp frågan om man kan urskilja identiteten hos socionomer och psykologer efter den gemensamma psykoterapeututbildningen, utifrån de svarsalternativ en grupp psykoterapeuter gör i en vinjettundersökning.De teoretiska ingångarna är psykologi respektive socialt arbete och centrala begrepp för de bägge professionsfälten idag.Resultaten har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och visar på en skillnad mellan de två grupperna, framförallt när det gäller begreppen kognition och empowerment.I diskussionen framgår att det finns en linje även i fler av resultaten, som understryker att likheterna är större än skillnaderna, men att man kan se grundutbildningens påverkan i psykologens mer intrapsykiska förhållningssätt medan  socionomen reflekterar över  faktorer som berör människans kontextuella och samhälleliga tillvaro.  .

AbstractI vår studie har vi undersökt vad floristlärare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlärare funnit att det ses som ett problem att de är skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mål och kriterier är mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gärna sett att det fanns kursmål och betygskriterier särskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlärare skriver nu på egen hand om kursmål och betygskriterier för att de bättre ska passa aktuell utbildning.Vi har också undersökt hur floristlärare uppfattar och förklarar de begrepp som är vanligt förekommande i bedömning av binderier på utbildnings-, tävlings- och gesällnivå.

The title of this project: "Istället för träd" translates as "Instead of trees" or "Replacing trees". By looking at different ways of replacing trees in the urban environment through functionality analysis, I study the creative process. To achieve this, I present eleven different ideas, and follow and analyse the process of sketching. One conclusion about the creative process is that it is a non-linear chain of events influenced by factors like method, external impressions and chance. A complete design, "Trasmattan" ("The rag") is presented. It consists of a colourful striped carpet made from rubber surfacing covering part of the sidewalks of the central street "Dragarbrunnsgatan" in Uppsala, Sweden. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna för att skriva väl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel kräver och som dessutom fungerar självständigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller på cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkätundersökning där musikstuderande har fått lyssna dels till musiken från spelet och dels till musik som inte är skriven för dataspel. I enkäten fick de frågor om hur de upplevde musiken med hjälp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nära den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja på spelmusiken och den självständiga musiken. De kunde också motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

This report aims to examine how Brunneby Musteri is to update the brand attention for Brunneby Musteri at retail stores. Brunneby wish to assure their brand will catch the customers? eye in the store and therefore get assistance to discover what to improve. The family business Brunneby Musteri (Brunneby) was founded in 1941 and is located nearby Göta Kanal in the county of Östergötland. Brunneby produce products such as lemonade, jam, jelly, marmelade, cider and vinegar.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen.

I detta arbete har jag försökt att kartlägga soundet till musiken till filmen ?Inception?, från 2010, från två olika vinklar. Fokusen ligger dels på den musikaliska kompositionen, alltså det musikteoretiska, dels på ljudbilden, alltså det klingande. Målet har också delvis varit att ta reda på om någon av de två vinklarna har större betydelse än den andra för soundet. Jag har gjort en djupgående analys och tagit reda på vad som gör ?Inception-musiken? till vad den är och skapat egen musik från de två infallsvinklarna, både kombinerade och var för sig.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

Mitt projekt har gått ut på att producera en ljudberättelse för barn utifrån en befintlig utgiven bok. Jag har varit i kontakt med flertalet svenska bokförlag för att hitta ett lämpligt material att arbeta med samt har kommit överens med ett av dem att få ta del av deras utgivna verk, och bearbeta det enligt de överenskommelser vi arbetat fram tillsammans. Jag har sökt och sållat bland otaliga röstskådespelare runtom i landet efter de röstkaraktärer jag eftersökt för rollerna i ljudberättelsen och spelat in och handlett dem jag ansåg vara passande i Studio NetPort i Karlshamn. Jag har skapat egenkomponerad musik och ljudeffekter till ljudberättelsen, och spelat in dem både i Studio Netport samt i min egen hemstudio. Idén med projektet var att eftersträva en kommersiell produktion så mycket som bara möjligt, vilket jag till största del har gjort även om slutresultatet i detta projekt inte skulle bli det så har produktions- arbetet utifrån min sida blivit behandlat precis som om det vore det.

Benign Childhood Epilepsy with Centrotemporal Spikes - BCECTS is a common neurological syndrome but the possible cognitive effects are still relatively unknown. In the study 12 children with the diagnose BCECTS, 9 boys and 3 girls between the ages of 5,5 and 13,5 years, were examined. An extensive battery of neuropsychological tests were administered. The results indicates normal cognitive functioning as compared to the normal population, with one exception; an aspect of attention. But the results also indicate several negatively effected performances when compared to the cognitive g-factor of each child.