Sökresultat:
428 Uppsatser om Tag 2 betala för 1 - Sida 21 av 29
Schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och hyreslÀgenhet : En studie i avdragets utveckling
All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.
Molnbaserade affÀrssystem ? Vad bör leverantören beakta?
MolntjÀnst Àr inget nytt begrepp men det Àr en trend som nu blivit mer aktuell Àn nÄgonsin. Det har funnits olika typer av lagringstjÀnster via internet i över tio Är men nu har trenden molntjÀnst blossat upp till att bli högaktuellt inom IT-branschen. För kunden innebÀr en molntjÀnst att de köper de funktioner eller tjÀnster som de har behov av via internet och leverantören hanterar administration och drift. Kunden behöver dessutom inte ha lika mycket hÄrdvara och programvara internt. NÄgot som Àr aktuellt nu Àr att allt fler affÀrssystemsleverantörer börjar erbjuda sina kunder att lÀgga affÀrssystem i molnet.
Aktiefonder vs investmentbolag : En jÀmförelse mellan dessa placeringsalternativ med avseende pÄ risk och avkastning
Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.
Alltid till hands - en studie kring konsumenters vilja att handla via mobiltelefonen
Den elektroniska handeln har varit pÄ framfart i mÄnga Är, den erbjuder stora potentiella affÀrsmöjligheter för företag. Med hjÀlp av internet kan företag idag erbjuda produkter och tjÀnster till kunder över hela vÀrlden. Elektronisk handel kan ocksÄ erbjudas via mobiltelefoner, Àven kallat mobilhandel. Den handeln har i Sverige haft en trög tillvÀxt jÀmfört med den elektroniska, en förklaring till detta kan vara sÀkerhetsaspekten. Flera forskare uttrycker att det rÄder en osÀkert hos konsumenten i transaktionsutförandet.
Birka pÄ Björkö : Forskning, tidsanda och sÀrstÀllning
Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det pÄverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder pÄ förutsatt att den kinesiska regeringens krav pÄ joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna dÀrmed fick valfri möjlighet till FDI, dÄ skulle det leda till att fÀrre företag ingÄr joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestÀmma FDI, dÀremot Àr det ingen garanti för mer effektiva teknologier.
Klarar tidningen det digitala trycket? : En enkÀtstudie om tidningsföretagens framtida möjligheter
Vi startade vĂ„r studie med en vilja att ta reda pĂ„ hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förĂ€ndringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och mĂ„nga tidningar tvingas sĂ€ga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har Ă€ven börjat införa olika sĂ€tt att ta betalt för de digitala nyheterna pĂ„ internet som ett försök att ordna upp den försĂ€mrade ekonomin. Det aktuella Ă€mnet har vĂ€ckt mĂ„nga frĂ„gor hos oss. Ăr papperstidningen en rest frĂ„n gamla tider som snart kommer ersĂ€ttas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i sĂ„ fall kunna finansiera tidningarna nĂ€r lĂ€sarna Ă€r vana att fĂ„ sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat Ă€mnet genom en kvantitativ studie dĂ€r vi med en enkĂ€t frĂ„gat personer mellan 25-45 Ă„r om deras vanor och syn pĂ„ nyheter och nyhetsmedier.
Social media : En kvalitativ studie av verksamheters professionella anvÀndning
Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vÄrterminen 2011 vid MÀlardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bÀrhjÀlpmedel för frakt av livsmedelspÄsar. Den frÄga som utreds Àr:GÄr det att utveckla ett enkelt bÀrhjÀlpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspÄsar, samt som konsumenten vill anvÀnda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspÄsar, Àr att de fÄr ont i fingrarna.
AnvÀnds butiksmiljön i syfte att differentiera sig? : En studie av fyra herrklÀdesbutiker
I dagens samhÀlle Àr det flera faktorer som utgör en butiks överlevnad pÄ den i mÄnga fall hÄrt konkurrensutsatta marknaden. En av dessa faktorer Àr butikens miljö, vilken kan delas in i tre stycken olika byggstenar. Dessa Àr den interiöra, externa och psykosociala butiksmiljön. Det Àr dessa faktorer som vi i den hÀr rapporten valt att studera. Arbetar butikschefer i herrklÀdesbranschen aktivt med butiksmiljöerna? Vi har studerat fyra stycken butiker dÀr vi genomfört intervjuer samt observationer.
Solvens II : Rörelsereglering för försÀkringsföretag
Ekonomin i stora delar av vÀrlden har under början av 2000-talet utsatts för stora pÄfrestningar. Europa har drabbats hÄrt, inte bara av finanskrisen utan ocksÄ av den senaste skuldkrisen dÀr Grekland Àr ett uppmÀrksammat exempel. En hÄrdare reglering för finansiella företag inom EU har dÀrför setts som nödvÀndig. Solvens II-direktivet utgör dessa nya regler för försÀkringsföretag. Tanken med de nya bestÀmmelserna Àr att stÀrka konsumentskyddet och öppna upp för konkurrens mellan lÀnder inom EU.Syftet med detta arbete Àr att ÄskÄdliggöra nÄgra av de effekter som Solvens II-direktivet kan tÀnkas fÄ för svensk del.
Bortförande av barn : ur nÄgra drabbade förÀldrars perspektiv
Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förÀldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet upplevs. Tidigare forskning pekar pÄ att kvarlÀmnade förÀldrar drabbas svÄrt av ett bortförande dÄ det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig pÄ riskfaktorer och kÀnnetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta Àger rum i samband med vÄrdnadstvister och föregÄs av hot. KvarlÀmnade förÀldrar drabbas ocksÄ ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder ocksÄ pÄ att det finns brister i stöd och hjÀlp för drabbade förÀldrar.
Har den mexikanska staten lyckats med vattenhanteringen i Mexiko City? - en institutionell analys
Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.
StyrrÀnta VS Aktiemarknad : Hur pÄverkas aktiemarknaden av styrrÀntan
Finanskrisen uppstod i samband med att banker vÀrlden över, men frÀmst i USA lÄnade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa lÄntagare hade inte förmÄgan att betala tillbaka rÀntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intÀkter och istÀllet hade en massa fastigheter som kom att sÀljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vÄgade lÄna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen.Syftet med denna uppsats Àr att se hur styrrÀntan pÄverkar aktiemarknaden. PÄverkas olika branscher olika av rÀnteförÀndringen? Hur pÄverkas aktiemarknaden av reporÀntan under en högkonjunktur som övergÄr kraftigt till extrem lÄgkonjunktur det vill sÀga finanskris? Undersökningens material bestÄr av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som stÀllts för att fÄ fram ett samband mellan reporÀnta och aktiemarknaden.Författaren kommer att anvÀnda sig av kvantitativa metoder i forskningen dÄ det görs en eventstudie för att fÄ fram sambandet mellan reporÀntan och aktiemarknaden, pÄ grund av att författaren utgÄr frÄn konkret fakta som Äterfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX.Marknaden verkar vara vÀldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH).
Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation
Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.
TilltrÀde till paradiset : Ett undersökande arbete om entréavgifter i parker
Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad besöksparkers ledningar har för Äsikter om- och vilka argument som ligger bakom valet av fri eller avgiftsbelagd entré. Samt hur personalen och parken pÄverkas av valet. Denna studie visar att parkernas skÀl till att ha fri entré Àr för nÄgra ideologiska, ett annat svar Àr att parken Àr skattefinansierad och dÀrför ska alla ha tillgÄng till parken. Parker med entréavgift anger att skÀlen Àr ekonomiska men nÄgra av dem poÀngterar ocksÄ att den ska vara lÄg för att sÄ mÄnga som möjligt ska kunna besöka parken. För vissa parker Àr entréavgiftens frÀmsta uppgift Àr att hÄlla oönskade besökare borta.
Finanskrisen : Hur SEB har hanterat finanskrisen
Det finns bra och dÄliga tider, sÄ Àven inom ekonomin. Förra Äret 2008 gick vÀrlden in en lÄgkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sÄrbart redan frÄn början sÄ pÄstÄs det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att pÄverka stora delar av vÀrlden. Bostadskrisen kom att pÄverka bankerna hÄrt pÄ grund av att de hade en hög utlÄning till familjer och mÀnniskor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lÄn. NÀr dessa mÀnniskor inte lÀngre kunde betala sina lÄn blev de tvungna att sÀlja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lÄnat ut.