Sök:

Sökresultat:

428 Uppsatser om Tag 2 betala för 1 - Sida 1 av 29

VÀrderingar och villighet att betala extra : En kvantitativ studie gÀllande miljömÀrkning och social produktmÀrkning av mobiltelefoner

VÀrderingar Àr ett centralt begrepp inom psykologin och handlar om vad man anser vara viktigt i livet. Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur vÀrderingar pÄverkar mÀnniskors vilja att betala mer för livsmedel som har miljö- eller social produktmÀrkning. Syftet med denna studie var att undersöka vÀrderingar och viljan att betala extra för en mobiltelefon med miljö- eller social produktmÀrkning hos personer i Uddevalla, VÀnersborg och TrollhÀttan. Resultaten pÄvisade att de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med social produktmÀrkning lade störst vikt vid vÀrderingen solidaritet och de deltagare som var villiga att betala extra för mobiltelefoner med miljömÀrkning lade störst vikt vid vÀlvilja. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning.

Bilko?pet ? Vad vill du betala fo?r? : Konsumentens prisattityd till enskilda bilegenskaper

Bilmarknaden Àr idag en marknad dÀr producenter upplever en hög konkurrens. Den höga konkurrensen i kombination med konsumenters möjligheter att innan bilköpet enkelt söka information pÄ internet tros göra att bilens faktiska egenskaper och kvaliteten pÄ dessa spelar en viktigare roll Àn tidigare. Med bakgrund mot detta Àr syftet med föreliggande studie att ta reda pÄ vilka bilegenskaper svenska genomsnittskonsumenter Àr villiga att betala mest för. För att besvara syftet genomfördes en sekventiell explorativ flermetodsforskning med tvÄ fokusgruppsintervjuer och en enkÀtundersökning. Fokusgruppsstudien indikerade att miljö-, utseende-, sÀkerhet- och motorprestandaegenskaper var viktiga för konsumenten.

Unga vuxnas nyhetskonsumtion: En kvalitativ studie om hur nyhetsrapporteringen kan utvecklas för att unga vuxna ska vilja betala för nyheter

Dagens journalistik stÄr inför stora utmaningar. Unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna pÄ internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de bÄde intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien Àr att undersöka unga vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemÄl de har angÄende nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter frÄn olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet pÄverkar betalningsviljan eftersom unga vuxna tillhör en generation som Àr uppvuxen med konvergenskulturen och Àr van att fÄ tillgÄng till innehÄll gratis pÄ internet.

Varför betala vi?

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.


Att betala eller inte betala - En studie om patientavgiftens roll vid l?karbes?k

Uppsatsen unders?ker hur de socioekonomiska variablerna, patientavgifter, inkomstniv?er, arbetsl?shet, samt andelen seniorer och h?gutbildade p?verkar antalet bes?k hos allm?nl?kare p? v?rdcentraler i Sverige. Genom regressionsanalyser av data fr?n myndigheter identifieras samband mellan dessa faktorer och bes?ksfrekvensen. Resultaten belyser viktiga samband med elasticitetkoefficienter som visar hur k?nsligt bes?ksantalet ?r gentemot f?r?ndringar i de socioekonomiska faktorerna.

Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

SET : Framtidens betalningssystem för kontokortsbetalning via Internet?

Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket Àr ett system för sÀkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka Äsikter och erfarenheter parterna har nÀr det gÀller SET och dess framtid som betalningssÀtt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sÀtt att betala varor som bestÀlls via Internet, kryptering och vad som krÀvs för att ett betalningssystem skall anses sÀkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkÀter kommit fram till att SET Àr en bra teknik, men som Ànnu inte slagit igenom hos anvÀndarna. Bankerna tror pÄ SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rÀtt..

Samspelssituationer pÄ försÀkringskassan ur handlÀggarnas och allmÀnhetens perspektiv

Studiens syfte var att undersöka de samspelssituationer som rÄder mellan allmÀnheten och handlÀggarna pÄ försÀkringskassan, men Àven att undersöka hur handlÀggarna upplever sin egen arbetssituation. Mellan handlÀggarna och allmÀnheten indikerar studien att allmÀnheten för det mesta Àr nöjd med handlÀggarna pÄ försÀkringskassan. Men studien visar Àven att allmÀnheten finner det oacceptabelt med en vÀntetid pÄ tvÄ mÄnader för utbetalning av ersÀttning. NÄgot som bÄda grupperna har gemensamt Àr att bemötande Àr viktigt. Iden till studien vÀxte fram ur de debatterna som förekom i media och om hur försÀkringskassan har förÀndrat sitt arbetssÀtt genom att granska först och betala ut sedan mot tidigare att betala först och granska sedan.

Nyhetsjournalistik finansierad med crowdfunding ? en kartlÀggning av svenskarnas instÀllning till anvÀndarfinansierade nyheter

I en tid dÄ tidningsbranschen stÄr inför en omfattande strukturomvandling, Àr jakten igÄng att hitta komplement och substitut till gamla intÀktskÀllor. Som ett led av detta har intresset vÀckts för att anvÀnda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding Àr en finansieringsform dÀr privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd frÄn ett större antal finansiÀrer. FrÄgan Àr dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den hÀr rapporten Àmnar kartlÀgga den svenska befolkningens kÀnnedom om, och deras instÀllning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkÀtundersökning som syftar till att svara pÄ följande frÄgor: Vilken instÀllning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kÀnnedomen om crowdfunding Àr lÄg och slutsatsen Àr att marknaden för crowdfunding Àr omogen i Sverige.

STUDENTER OCH SPARKAPITAL : EN UPPSATS OM STUDENTERS AKTIVITET BETRÄFFANDE FINANSIELLT SPARKAPITAL

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

Möjligheter och svÄrigheter vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.

Konsumentbeteende hosiPhoneanvÀndare : En studie om bakomliggande faktorer sompÄverkat unga vuxna vid Uppsalauniversitet till att vÀlja iPhone.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

En retorisk analys av för- och emotdiskussioner kring det kungliga bröllopet pÄ Facebook

Syftet med uppsatsen Àr att utföra en retoriskanalys pÄ de argument som förs bland medlemmarna pÄ Facebookgrupperna ?VÀgra betala Victorias bröllop!? respektive ?VÄga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna Àr tvÄ intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda pÄ vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄvÀl som monarkin. SÄledes kommer uppsatsen att fokusera pÄ den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som Àger rum pÄ respektive grupp. Uppsatsens utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Förs en kommunikativ dialog i frÄgan kring för respektive emot det kungliga bröllopet pÄ Facebook? Hur Àr dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄ vÀl som monarkin? Genom att fokusera pÄ en för- respektive emotgrupps Äsikter pÄ Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfÀlt sÄsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men Àven fÀltet för retorik och medierad offentlighet.

Konsumenters attityd gentemot etisk produktion: En studie om Àgg : En undersökning om hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd och betalningsvillighet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur etisk produktion pÄverkar konsumenters attityd gentemot en ökad investering vid konsumtion. Vedertagen teori menar pÄ att etisk produktion har en positiv pÄverkan pÄ den genomsnittlige konsumentens attityd och att konsumenter kan tÀnka sig att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ etiskt vis. Med syfte att konkretisera begreppet CSR och underlÀtta för respondenterna i enkÀtundersökningen anvÀnds begreppet etisk produktion med hÀnvisning till Àggkonsumtion. Aspekterna av begreppet etisk produktion som ligger till grund för denna studie Àr miljövÀnlig transport och god hönshÄllning. Studiens resultat redogör för att konsumenter Àr positivt instÀllda till att betala ett högre pris för produkter producerade pÄ ett etiskt vis och att etisk produktion Àr ett produktattribut som pÄverkar konsumenternas attityd gentemot konsumtion..

1 NĂ€sta sida ->