Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en närstående drabbats av stroke och fått bestående funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes sedan utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade påverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kände sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vändes upp och ner och många var missnöjda med vården och dess bemötande.

Varje år genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregås av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhället också otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan är många gånger den första resursen i vårdkedjan som den suicidnära kommer i kontakt med. Detta ställer stora krav på bemötandet av patienten men också krav på kunskap om medicinska åtgärder för att rädda personen till livet.

Bakgrund: ALS är en obotlig sjukdom som drabbar de neuron som styr muskulaturen i kroppen. Sjukdomens förlopp är progressivt och den genomsnittliga överlevnadstiden är 18 månader. Det finns för närvarande inget botemedel mot ALS. Att leva med sjukdomen ALS innebär att en mängd känslor väcks. Känsla av oro inför hur livet skall sluta är vanligt även ångest och frustration gentemot livssituationen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors upplevelse av att leva med ALS.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på självbiografier.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som påverkar de adopterades livsprocess och visa vad som är avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frågeställningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en självbiografi och en självrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssätt, vilket innebär att vår frågeställning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har påverkat internationellt adopterades livsprocess är en trygg kärna, att kärlek är tjockare än blod, omgivningens stöd, Tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet är en trygg kärna, villkorslös kärlek, stöd från omgivningen och en svensk tillhörighet.

Islam är den näst största av världens religioner med 1,5 miljarder utövare och är även det trossamfund som växer snabbast. I och med en eskalerande invandring till västerlandet ökar behovet av kunskap kring den kulturella relationen till hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av mötet med västerländsk hälso- och sjukvård hos personer med muslimsk bakgrund. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i sex slutkategorier: Att vara obekväm med vårdare av motsatt kön: Att mötas av respektlöshet och kulturell okänslighet från sin vårdare: Att språkliga barriärer påverkar tillfredställelse med vård: Att vara frustrerad över sjukvårdens struktur och organisation: Att få vara den man är och känna Tacksamhet över vården: Att göra allt för att passa in. Resultaten visar olika svårigheter främst kopplade till vårdarens kön samt kommunikation.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi.Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg.

Bakgrund: En njurtransplantation är nödvändig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det är den vanligaste formen av transplantation i världen. En njur-transplantation förbättrar livskvaliteten avsevärt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan påverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie.

Bakgrund: En implanterbar defibrillator kallas också Implantable Cardioverter Defibrillator och förkortas ICD. ICD kan förhindra plötslig hjärtdöd. Den vanligaste indikationen för att få en ICD är en bakomliggande hjärtsjukdom med hög risk för livshotande rytmrubbningar. ICD-behandling blev 1985 godkänd för kliniskt bruk. ICD ökar patientens fysiska förmåga men kan medföra flera orosmoment.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ICD samt att beskriva patienters tankar inför livets slutskede med ICD.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar.

Bakgrund: Årligen drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp i Sverige. Överlevnaden efter hjärtstopp är låg och risken för långvariga komplikationer som nedsatt kognitiv förmåga, blindhet och fysiska funktionsnedsättningar är stor hos de som överlever. Komplikationerna är ofta kroniska och kan komma att påverka det fysiska och psykiska välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka upplevelser av livskvalitet hos individer som överlever ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteratursöversikt, där vetenskapliga artiklar systematisk sökts för att samla information kring den aktuella forskningen i ämnet.