Sök:

Sökresultat:

233 Uppsatser om Tacit knowing - Sida 16 av 16

Informationsbehov vid ett unikt beslut : en studie av sockerbetsodlare i södra Skåne

For many years, sugar beets have been the most profitable crop for farmers with suitable growing prerequisites. During year 2007 when the grain prices increased and the EU reform decreased the payment for sugarbeets, it was no longer obvious to grow sugar beets in the crop sequence. With the latest agricultural reform in mind, farming has turned to a more open market and that is important for the independent farmer to adjust to the prevailing market presumptions. In the theory, scientists distinguish between unique and repetitive decisions. Unique decisions can be described as decisions made ones or not often. The opposite, repetitive decisions are decisons that have been made several times before.

Dom kallar oss cleantech : Svenska miljöinnovationer som växer globalt

Syfte ? Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod ? Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande. Resultat ? Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor.

Grönplanering i Gråbo - Förnyelse och förädling av platser och stråk

SAMMANDRAGLerums kommun har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025 eller tidigare. En stor del av arbetet, som kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande, sker i Gråbo. Det är idag en ort som känns bortglömd och är lätt att passera utan vetskap om dess placering. Samhället har såväl synliga baksidor som är i behov av förbättring och förnyelse, som outnyttjade tillgångar som bör lyftas fram.Syftet med föreliggande arbete är att ta fram förslag på hur Gråbo kan förbättras både med avseende på hållbar samhällsutveckling samt estetiska och funktionsmässiga förbättringar av samhället.Arbetet påbörjades med en faktainsamling, som sedan låg till grund för en inventering på plats i Gråbo. Detta sammanställdes till en analys där tillgångar och problem presenterades med hjälp av Adobe Illustrator till flera kartor.

Dialog, engagemang & neutralitet : Vad gör en professionell facilitator?

I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Att främja reflektion och samarbete : En essä om facilitatorns yrkeskunnande

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag. I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde.

Omval på gymnasiet

Genom praktiska och teoretiska studier på studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett år på gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gått ett år på sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har ställts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begränsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin där fokus ligger på självskattning.

Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus

Introduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.

Patienters upplevelser av att vårdas en längre tid på sjukhus

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Utvecklingen inom somatisk slutenvård har under de senaste decennierna gått mot kortare vårdtider. En del patienter på sjukhus vårdas under betydligt längre tid än genomsnittet. Detta skulle kunna leda till fysiskt lidande för patienten, en känsla av hopplöshet på grund av ovisshet gällande sjukdomsförlopp och vårdtidens längd, saknad av familj, en längtan tillbaka till arbetslivet och övrigt socialt liv. Få studier inom medicinsk slutenvård har undersökt patienters upplevelser av att vårdas länge på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas mer är 40 dagar på sjukhus.

<- Föregående sida