SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

NyanlÀndande Generation Y hÄller pÄ att positionera sig pÄ arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 ? 1995. Det Äterfinns dessvÀrre ytterst lite forskning gÀllande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, sÄ som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har dÀrför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen betrÀffande Generation Y.Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktÀristika pÄverkar deras sÀ?tt att investera.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förstÄ den viljeinriktning som prÀglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrÄn olika utsa-gor frÄn handledare och deltagare. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn tvÄ olika sÀtt att tÀnka angÄ-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjÀra och det cirkulÀra tÀnkandet. Resultatet analyseras utifrÄn Bradleys modell i svensk översÀttning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav tvÄ mÀn och fyra kvinnor.

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste Ären förts en stÀndig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i mÄnga fall, pÄ de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan fÄ dem att ÄtervÀnda till arbete efter en lÀngre sjukdomsperiod. I den hÀr undersökningen har vi dock valt att rikta fokus pÄ de som aldrig Àr sjuka, de lÄngtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, Äldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, Är efter Är gÄr till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de lÄngtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.

Sverige kallas ofta för vÀrldens mest jÀmstÀllda land. Trots detta har kvinnor i genomsnitt endast 92 % av mÀnnens löner och Äterfinns i betydligt mindre utstrÀckning Àn mÀn i chefspositioner. I yrken som har breda karriÀrvÀgar, sÄsom civilekonom, Àr risken Ànnu större att löneskillnader mellan könen uppstÄr. I vÄr uppsats har vi gjort en studie av kvinnliga och manliga civilekonomers olika förutsÀttningar i arbetslivet. ForskningsfrÄgan för vÄr uppsats Àr: PÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning upplever kvinnliga civilekonomer att de diskrimineras i arbetslivet? Syftet med vÄr uppsats Àr: Att uppmÀrksamma och skapa debatt kring de ojÀmlika förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden som drabbar kvinnliga civilekonomer.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket prÀglas av tidsbegrÀnsade anstÀllningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag dÀrför ta chansen att undersöka hur processen att sÀlja in en produktion till SR gÄr till och jag undersökte dÀrför hur man gÄr tillvÀga nÀr man producerar en dokumentÀr för Sveriges Radios P3, frÄn idé till fÀrdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lÀra mig hur processen gÄr till och dessutom fÄ dokumentÀren sÄld och sÀnd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete frÄn idé till fÀrdig produktion dÄ jag sjÀlv skrev programförslag till P3 DokumentÀr och sedan producerade en dokumentÀr efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjÀlp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mÄl var att följa de rÄdande diskurserna för att ha en större chans att fÄ sÄlt in dokumentÀren.

Arbetslösheten Àr ett problem i dagens samhÀlle, och sÀrskilt drabbade Àr ungdomar i Äldrarna 18-24. Sverige har under historiens gÄng arbetat flitigt med arbetsmarknadsÄtgÀrder, sÀrskilt de aktiva ÄtgÀrderna som syftar till att sysselsÀtta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. SödertÀlje har liksom andra storstÀder i Sverige lÀnge kÀmpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar.Uppsatsen bygger pÄ en komparativ studie baserat pÄ Telge TillvÀxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April Är 2010 av Arbetsförmedlingen, SödertÀlje Kommun och nÀringslivet. Det uppsatta mÄlet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i SödertÀlje pÄ tre Är".Klivet var ett projektföretag i SödertÀlje som startades med samma ÀndamÄl och varade i tre Är (2004- 2007).

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra genuskontraktet (vÀrderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgÄvor under Ären 1885-1922, samt relatera resultatet till samhÀllsprocesser som prÀglade den borgerliga kvinnans förÀndrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod anvÀnds. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör kÀllmaterialet. Teoretisk förankring Àr Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingÄr i studien föddes 1854-1895, vÀxte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Genom att vÀlja de lÀnder inom EU som kan tÀnkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rÀtt försöker vi urskilja genom arbetsrÀttshistorien vad det finns för traditioner nÀr det gÀller sedvÀnjor, arbetarrörelser och arbetsrÀtt. Uppsatsen Àr en komparativ studie för att belysa de fyra lÀndernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De lÀnder som studeras nÀrmare i uppsatsen Àr Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av lÀnderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Syftet med denna studie vara att undersöka om Sparbanken Nord, genom satsningar i ett eget program riktade till unga, frambringade förutsÀttningar för att skapa och behÄlla tillvÀxt och kompetens i regionen. Studien avgrÀnsades till att endast studera programmet för Äret 2005. Fokus lÄg pÄ deltagarnas subjektiva upplevelser av deltagandet i programmet. Detta var sÄle-des en kvalitativ studie dÀr datainsamlingsmetoden bestÄtt av intervjuer. Till hjÀlp fanns en halvstrukturerad intervjuguide med följande teman: bakgrund, betydelsen av KNUFF, karriÀr och arbetsmarknad samt nÀtverk.

Örebro UniversityThe Department Behavioural, Social, and Legal SciencesEducation of social workC-essay 41-60 pAbstractTitle: Work for everyone? An interview study of how three professions within the introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants? access to the Swedish labour market.Authors: Emma Gustavsson and Sandra TjĂ€rnbergTutor: RĂșna Baianstovu Deniz and Urban KarlssonToday many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants? access to the Swedish labour market.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjĂ€nstesektorn. PĂ„ grund av effektiviseringar, politiska sysselsĂ€ttningsĂ„tgĂ€rder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hĂ„lla sig kvar pĂ„ arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta Ă€r dels okunskapen som finns nĂ€r man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hĂ„rd konkurrens behöver soloföretagen nĂ„gon form av resurskomplettering.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

En mÀnniskas identitet i relation till psykisk ohÀlsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebÀr en komplex social konstruktion. En konstruktion som prÀglas av att en mÀnniska bildar sin sjÀlvuppfattning i relation till andra mÀnniskor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhÄller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ŽStigmaŽ, dels till Anselm L. Strauss teori om ŽIdentitetŽ med fokus pÄ ŽvÀndpunkterŽ och ŽstatusövergÄngarŽ. Den tidigare forskningen visar pÄ att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohÀlsa Àr vanligt förekommande.