Under min utbildning har jag fått upp ögonen för ämnet kemi och på så sätt uppmärksammat att det inte bedrivs så mycket kemi i dagens förskolor. Det experimeneras en del i förskolan men man benämner det inte med ordet kemi. Det har via TIMSS rapporterats att intresset för kemi minskar stadigt. Utifrån dessa reflektioner har jag skapat ett arbetsmaterial inom kemi för förskolan. Materialet har använts och sedan utvärderats av förskollärare via enkäter..

Efter att ha läst kurser i didaktisk matematik har jag fått ett ökat intresse för ämnet och för hur lärarna arbetar med problemlösning i undervisningen. Under mina perioder av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag flera gånger upplevt att kunskaperna kring arbetet med problemlösning i matematikundervisningen varit bristfällig och att undervisningen därför skulle kunna utvecklas. Flera undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunker inom bland annat matematiken. Problemlösning är ett brett område att arbeta med och eleverna måste kunna många olika moment och strategier för att bemästra förmågan. Syftet med uppsatsen har på grund av detta varit att ta reda på hur lärare i en liten kommun i Västra Götaland definierar problemlösning i matematiken och vad detta kan innebära för elevernas undervisning och i längden också deras resultat.

Syftet med undersökningen är att åskådliggöra hur gymnasielärare i matematik samtycker några utvalda förändringar i gymnasiereformen Gy 2011, främst i förhållande till kursen Matematik 1.Vi har undersökt detta genom intervjuer med sex matematiklärare på sex olika gymnasieskolor i Uppsala. Tanken med undersökningen är inte att svara på frågan hur den svenska lärarkåren tänker kring dessa förändringar, utan att få fram en mängd olika åsikter och tankar för att belysa hur det kan se ut. Detta hoppas vi kan fungera som ett avstamp inför framtida forskning. Det framkommer i studien att lärarnas åsikter går isär både sinsemellan och mellan lärare och Skolverket och regeringen, men att man även samtycker på flera punkter bland de förändringar som gjorts i Gy 2011..

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var områdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

I denna rapport presenteras sammanfattningar från de projektarbeten som genomförts inom ramen för uppdragsutbildningen Företagsläkarkursen Väst 2010/2011, vid Sahlgrenska akademin.

This study in political science examines the UN adopted resolution 1970 (2011) andresolution 1973 (2011) on the basis of foreign policy decision-making. The study aims toexplain how the UN principle of Responsibility to Protect came to be legitimized for the firsttime by the UN Security Council in the Libya conflict in 2011. By a poliheuristic perspectivethe study attempt to explain Russia and China?s acting in the voting of resolution 1970 andresolution 1973. The background to the conflict in Libya 2011 is presented in the study aswell as the Security Council?s actions during the conflict, from the beginning of the conflictuntil the adoption of resolution 1973.

   I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

The aim of this bachelor thesis is to through a theoretical analyze, investigate the conditions and the challenges for a consolidated democracy in Egypt from 1952 until after the revolution of 2011. The central question in this thesis is what opportunities and challenges are there for the democratic consolidation in Egypt, with respect to civic, political and economic conditions. How have the conditions developed between 1952 and 2011? How has the transition government/military government handled the central problems in the transitions phase after 2011? The theory used in this analysis is Linz and Stepans famous five arenas (the political society, the economic society, the civil society, the bureaucracy and the state of rule, whit focus on the three first). Through a qualitative case study we have analyzed the conditions in Egypt from 1952 to after the revolution 2011.The empirical material shows that the arenas in Egypt are both historically and current very weak, and they are not supporting democratic consolidation as they are challenged by several enormous problems.

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-länderna, ett resultat som dessutom över tid försämrats mest bland deltagande länderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagändring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats är att följa upp hur lagändringen kan komma att ge en förändring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts där lärares tankar och erfarenheter gällande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förändringar denna lagändring kan medföra undersöks. Dessa förändringar har sedan satts i relation till inlärningsteorier och med vad forskning menar att framgångsrik matematikundervisning är.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011.Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur.Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande.Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen..

Syftet var att beskriva trädslagsförändringen i Krånge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsägare vid trädslagsval och vad styr dem? För att besvara frågorna jämfördes en Laga skifteskarta från år 1864 med ett ortofoto från 2010/2011. Vidare skickades en enkät ut till 18 skogsägare i Krånge.Resultatet visade att många avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.