Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

SammanfattningBakgrund:  Det Àr vanligt förekommande att personer med psykisk ohÀlsa vÄrdas pÄ somatiska avdelningar. I studier har det framkommit att de inte blir behandlade med respekt, att de kÀnner sig ignorerade och att de fÄr vÀnta lÀngre Àn andra patienter pÄ att fÄ vÄrd. OmvÄrdnadspersonal tror ocksÄ ofta att de somatiska symtomen hos patienter med psykisk ohÀlsa bara Àr fantasier, eller att dessa symtom beror pÄ den psykiska ohÀlsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som pÄverkar hur omvÄrdnadspersonalen bemöter personer med psykisk ohÀlsa som vÄrdas inom somatisk vÄrd.Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar vilka analyserades med textanalys.Resultat: Resultatet visar att det negativa bemötandet av patienter som vÄrdas inom somatisk vÄrd kan beskrivas utifrÄn fyra olika teman; omvÄrdnadspersonalens sjÀlvuppfattning, patientuppfattning, kÀnslor hos omvÄrdnadspersonalen samt uppfattning av vÄrdmiljön                     Diskussion: Huvudfynden som diskuterades med utgÄngpunkt i begreppet vÀrdighet var negativa attityder, utbildning och kommunikation. OmvÄrdnadspersonal har ofta negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa, och kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonal och patienter Àr ofta bristfÀllig. OmvÄrdnadspersonal som arbetar inom somatisk vÄrd behöver mer utbildning och trÀning för att kunna ge personer med psykisk ohÀlsa ett gott bemötande.

Den hÀr uppsatsen handlar om dyslexi. UngefÀr 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa Àr 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det Àr oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgÄngen som misslyckad eller inte, beror pÄ hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptÀckts.

Distriktssköterskor möter mÀnniskor med mÄnga olika smÀrtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smÀrtproblem inom primÀrvÄrden. Data samlades in genom intervjuer med Ätta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

I filmens vÀrld lÀr vi oss vad som Àr ont och vad som Àr gott, vilka dygderna Àr i vÄr tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som Àr rÀtt att sÀga och tÀnka lÀr vi oss i filmens magiska vÀrld. UngefÀr som mÀnniskor i alla tider gÄtt till kyrkan för att fÄ veta livets hemligheter och sanningar sÄ gÄr vi i vÄr tid allt oftare till biografen och fÄr svaren pÄ de stora frÄgorna som formar vÄra vÀrderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhÀlle vi lever i. Vi fÄr bekrÀftelse pÄ vÄra fantasier och lÀr oss vad Àkta kÀrlek Àr.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det Àr en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lÀrare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag lÀst visar att det Àr viktigt för elever med dyslexi och lÀs och skrivsvÄrigheter att fÄ tidig hjÀlp för att inte komma in i en ond cirkel, som pÄverkar elevernas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla. Om eleverna inte lyckas med lÀsningen och skrivandet pÄverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga Àmnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mÄn i klassrummet Àr viktigt.

Alla barn har rÀtt att lyckas med sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet med studien Àr att undersöka om tidig medveten trÀning ger mÄnga tidiga lÀsare och dÀrmed undviker onödiga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i tvÄ kommuner. Studien bestÄr dels av en kvantitativ enkÀtundersökning vars syfte var att spÄra skolor med mÄnga tidiga lÀsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med mÄnga tidiga lÀsare. Respondenterna bestÄr av Ätta lÀrare verksamma i sex förskolegrupper i tvÄ kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gÀller de undersökta skolorna att metodisk trÀning ger bra resultat, men ocksÄ att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan pÄverka elever som bor pÄ inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lÀrare ser pÄ internatboendet i förhÄllande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin anvÀnds en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrÄn forskningsresultatet. Tidigare kunskap pÄ forskningsomrÄdet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhÄllen tolkning pÄ abstraherad nivÄ. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lÀrare har intervjuats utifrÄn tvÄ frÄgeguider. FrÄgorna har utformats för att ge sÄ mycket information som möjligt.

Bakgrund: Kunderna inom armaturbranschen Àr idag mer involverade och konkurrensen för företagen Àr mer intensiv. Till följd av nya samarbetsformer har dessutom de enskilda leverantörerna förlorat möjligheten till direkt kontakt med slutkunden eftersom ÄterförsÀljare anlitas istÀllet. Jobbet att kommunicera Àr dÀrför mer krÀvande och svÄrhanterligt samtidigt som förutsÀttningen för leverantörens lÄngsiktiga överlevnad Àr att de kan nÄ fram med sitt budskap.Problemformulering: Vilka vÀrdeskapande samarbetsformer Àr viktiga för lÄngsiktig överlevnad för armaturleverantörer?Syfte: Att mÀta huruvida olika tillvÀgagÄngssÀtt av samarbetsformer och marknadsföringsstrategier pÄverkar armaturleverantörernas lÄngsiktiga överlevnad. Metod: Undersökningen genomförs deduktivt dÀr empirisk data samlas in med hjÀlp av metodtriangulering dÀr bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnds.

Syftet med studien var att beskriva och analysera Àldres samtal med avseende pÄ innehÄll och betydelse för deras sociala identitet. UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar arbetats fram: Vad samtalar Àldre om i möte med andra? Vad Àr det Àldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen nÀr det gÀller Àldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har anvÀnts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras.