Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-TEMP och framräknad A-TEMP. A-TEMP är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer. För att få fram A-TEMP kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde. Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-TEMP. Störst skillnad blev det i de fall där A-TEMP räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%. För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-TEMP på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-TEMP från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena..

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till TEMPlet som omfattar nästan 190 målningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okänt för hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. EnligtBoverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2ATEMP över ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 ATEMP över ett år ifall det värms upp på annatsätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävsuppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändningligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellanuppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.

I detta examensarbete har termiska förhållanden undersökts för modulen eSite som är under utveckling av företaget Flexenclosure. eSite omvandlar och riktar ström från en mängd olika producenter och skickar denna vidare till förbrukare. Kylning av komponenter tänkta att sitta inuti eSite har simulerats och analyserats. Komponenterna är placerade på en värmesänka, över vilken naturlig konvektion uppkommer. Denna företeelse har undersökts med hjälp av både manuella beräkningar och datorstödda flödessimuleringsberäkningar (CFD) i mjukvaran Ansys® 14.5 och beräkningsverktyget Fluent?.

Vindkraftmarknaden är relativt ung och har expanderat mycket under en kort tidsperiod. På grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom området ökat markant då erfarenheten är begränsad. Frågor rörande vindkraftverkens beständighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett längre perspektiv är relativt outforskade. Dessa frågor är av stor betydelse om verkets funktion skall kunna säkerställas under en längre tidsperiod. Vid grundläggning av landbaserade vindkraftverk används i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till vindkrafterna.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende på funktioner, användarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jämförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata så långt det var möjligt där resultaten för byggnadens specifika energianvändning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och årlig energianvändning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en känslighetsanalys av indata där flera parametrar ändrades stegvis och resultat för BSE jämfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-värden för klimatskalets samtliga delar, rumsTEMPeratur, ventilationsflöden samt även programspecifika inställningar.Resultat från simulering av årlig energianvändning visade att IDA ICE och VIP båda räknade med en total energianvändning på ca 129 MWh per år med jämlik fördelning både för tillförd och avgiven energi. IDA ICE beräknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 år) ATEMP] medan VIP räknade med 102,9 [kWh/(m2 år) ATEMP].

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, TEMP, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Den prekära konsthantverkarenPrekariatet, en framväxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. Här sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhållanden, så delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den är provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekär? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhällsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt är att använda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berättelse om en klassposition..

This study examines how TEMPorary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with TEMPorary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the TEMPorary worker, the TEMPorary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the TEMPorary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do TEMPorary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the TEMPorary workers? expectations correspond to those of the client firm or not.

SammanfattningTitel: Energieffektivisering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet.Ämne: Fastighetsekonomisk analys 15 hpFörfattare: Hannah Henriksson och Mirza PehlivanovicHandledare: Sven Ola CarlssonExaminator: Kent SahlgrenFallföretag: Halmstads fastigheter AB, HFABCentrala begrepp: A- TEMP, energieffektivisering, miljonprogrammet, renovering, underhåll, U- värde.Problemformulering: Hur kan miljonprogrammets fastigheter energieffektiviseras?Syfte: Att försöka beskriva hur fastighetsföretag jobbar med energieffektivisering av hus som är byggda under miljonprogrammet. Vi vill ta reda på vad en upprustning kostar och i hur hög grad energieffektivisering kan uppnås.Teoretisk referensram: Grundas på studier inom ämnet och fakta om miljonprogrammets fastigheter.Metod: Kvalitativ ansats, djupgående granskning av ett fastighetsföretag med hjälp av intervjuer.Empiri: Baseras på tre stycken intervjuer, studiebesök av själva projektet och kommunikation genom mail med vår kontaktperson inom fallföretaget, HFAB.Analys: En analys av empirin med hjälp av en matris har gjorts för att göra kopplingar med teorin och se hur väl den stämmer in med vår teoretiska referensram.Slutsats: Slutsatsen har gjorts att det lönar sig att energieffektivisera i samband med övriga renoveringar. Genom att sammanföra flera moment till ett och samma finns det i projektet stora möjligheter för minskade kostnader under hela arbetsgången..

Denna rapport behandlar krafterna och påkänningarna från jorden i en grav beroende av tiden för gravsättning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som åstadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gå på djupet med jordens beståndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden är nästan vattenmättad före packning kan den anta flytande form och bli svårhanterlig.

Bakgrund: I intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att räkna och registrera vätskebalans. Normal perspiratio är mellan 800-1100ml/dygn. Vätskeförlust via perspiratio är svårberäknad och hos den kritiskt sjuka patienten är de individuella skillnaderna ännu större och perspiratio kan bli större än normalt.Syfte: Att undersöka om perspiratio räknas in i vätskebalansen samt vilka faktorer som påverkar beräkningen.Metod: En empirisk, deskriptiv och analytisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom frågeformulär utdelade till vårdenhetschefer på intensivvårdsavdelningar i Sverige.Resultat: Studien visar att på intensivvårdsavdelningarna var det vanligast att vätskeförlust via perspiratio räknas in i vätskebalansen. På dessa intensivvårdsavdelningar fanns skillnader i vilka faktorer som påverkade beräkningen.