?Musik för språket? ? En studie om språkutvecklingsarbetet vid fyra förskolor? skriven av Frida Bengtsson och Desirée Strandh handlar om olika metoder som förskollärare använder för språkutveckling. Vi har gjort en studie med utgångspunkt i samlingar med fokus på språkutveckling. Vi har försökt se samlingssituationerna dels ur förskollärarnas perspektiv men också ur barnens egen synvinkel. Våra undersökningsverksamheter var fyra till antalet, två stycken med profileringen språk och de andra två med musikinriktning.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om två förskolors verksamhet. Primärt fokus är på barns språk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vår praktik på var och en av förskolorna. Under utbildningens gång har vi flera gånger diskuterat våra erfarenheter från våra respektive praktikplatser gällande verksamhetens upplägg.

Med detta arbete vill vi undersöka om personalen i förskolan använder samtalet som en språkutvecklande metod även utanför den planerade språkträningsstunden. I förskolan lägger man grunden till barnens språkliga utveckling, och för att barn ska kunna utveckla sitt språk måste de ha bl.a. vuxna som lyssnar, stödjer och bekräftar det barnen säger. Vår litteraturgenomgång tar upp barnets tidiga språkutveckling och hur man redan här kan se att barnet är inställt på kommunikation med omgivningen, samt hur man gör när man samtalar för att det ska vara språkutvecklande för barnen. För att få en djupare kunskap om och förståelse för hur personalen i förskolan använder samtal har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod, dvs.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna.

Vi lever i Sverige i en demokrati. På de flesta håll i samhället eftersträvar man jämlikhet mellan grupper såväl som individer av olika kön, sexuell läggning, etnicitet, ekonomisk ställning samt kulturell tillhörighet. Detta gäller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregå med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturområdet har för mig varit okänt. Under min utbildning har vi inom det Föremålsantikvariska programmet, Högskolan på Gotland, haft ett fåtal föreläsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utställningar.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective.

 Genus i förskolan anser vi är intressant eftersom det är ett aktuellt ämne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit långt i arbetet kring genus, därför ansåg vi att det skulle bli intressant att gå ut på olika förskolor och observera hur det egentligen såg ut. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet är även att undersöka hur pedagogernas uppfattning är om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras inställning är till genus i förskolan. De metoder vi har valt är observationer och skriftliga frågor till pedagogerna för att nå ett resultat som svarar mot vårt syfte.Vårt resultat visar att pedagogerna på de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nämna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.

This thesis is intended to review and create a greater understanding for the history and originsof printed scraps from late eighteenth century to the beginning of the twentieth century.A questionnaire survey was sent out to several Swedish museums, containing questionsconcerning their collections, possible exhibits, special difficulties and types of damagesconcerning scraps and their current storage. A visit to the Gothenburg city museum storagewas made to take a closer look at their scrap collection and how they were stored. Thisresearch resulted in an understanding regarding the current situation of printed scraps, whichunfortunately appears to be quite poor and inattentive. These results are presented in the firstchapter.The second chapter describes the history of printed scraps, followed by a chapter presentingrelevant printing techniques and technology. This is followed by various chapters dealing withhow the printed scrap has been used through the ages, history and development of motifs andthe album's significance.

I läroplanen för förskolan Lpfö-98 står det att barnen på förskolan skall ges möjligheter att vistas såväl inomhus som utomhus och att utomhusvistelsen skall ge barnen möjligheter till lek i planerad och naturmiljö. Syftet med studien är dels att upptäcka om och i så fall på vilket sätt samlingen, som en planerad aktivitetsform i förskolan, skiljer sig om den sker utomhus från om den genomförs inomhus och dels att undersöka vilket inflytande barn tilldelas på samlingar inomhus respektive utomhus. Studien utgår från kvalitativ ansats och bygger på videoobservationer och återkopplande intervjuer (stimulated recall). I studien ingår två lärare verksamma i förskolan och barn i åldrarna 3-5 år. Resultatet visar att det inte förekommer skillnad mellan samlingarna inomhus och utomhus när det gäller form, lärarens förhållningssätt och barnens inflytande. Skillnaden som resultatet visar handlar om lärarnas olika sätt att hålla i samlingen och inte om deras sätt att använda sig av möjligheter som utomhusmiljön erbjuder. Barns möjligheter till inflytande påverkas inte av att samlingen hålls vare sig inomhus eller utomhus.

Sammanfattning Vi har haft ett stort intresse av att undersöka hur språkutveckling sker hos tvåspråkiga barn med fokus på arabisktalande barn. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar språkutveckling hos tvåspråkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn. Fokus är även på pedagogernas syn på modersmål samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet. Litteraturen som vi har läst och använt i vår studie innehåller många forskningsresultat och teorier angående tvåspråkighet, språkutveckling hos språkiga barn och inlärningsmetoder som stimulerar barns språkinlärning. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på två förskolor i ett mångkulturellt område, där vi båda hade vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre från varje förskola och observerade barnens språkinlärning samt pedagogernas arbetssätt. Med hjälp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma åt informanternas svar och vi antecknade även ner svaren. Resultatet vi kommit fram till är att tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn har olika språkliga svårigheter i det svenska språket.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

I mitt examensarbete har jag haft för avsikt att undersöka metoder för att modellera lågpolygonkaraktärer för datorspel. Som min metod valde jag att delvis studera karaktärsmodeller från ett antal olika spel från etablerade spelföretag. Med olika programvaror har jag kunnat plocka ut modeller från spelen för att kunna granska dem under förstorningsglas.Med hjälp av samma program gjorde jag också en kort statistisk sammanställning över hur många polygoner som används för olika karaktärer i olika spel. Detta var i avseendet att få en uppfattning om vad som räknas som lågpolygonmodeller. Vad jag kom fram till här var att det inte finns en klar och tydlig definition av vad som räknas som lågpolygonmodell.